Från materielgodkännande till marknadskontroll

Ganska ofta träffar jag personer som tror att S-märkning av elektriska produkter fortfarande är ett statligt krav. Jag ser det som att den svenska modellen med kontroll av elektriska produkter varit väldigt framgångsrik genom åren och fastnat i medvetandet hos befolkningen. Men idag är det CE-märket som vi ska titta efter på elektriska produkter, och det har en annan innebörd en det välkända S-märket. Dags för lite historik!

När Sverige elektrifierades med början under 1800-talets senare del var motorer i industrin, mjölkmaskiner i lantbruket och belysning i bostäder några typiska användningsområden. Antalet elektriska produkter var inte så stort, och elanläggningarna relativt enkla. Allt eftersom vattenkraften byggdes ut i Sverige ökade elanvändningen och fick större utbredning. I olycksfallsstatistiken kan vi se att antalet dödsolyckor orsakade av el steg kraftigt under 1900-talets första decennier. Samma förhållande gällde antagligen för bränder orsakade av el.

Den statliga inspektionen av elektriska anläggningar hade inte möjlighet att övervaka den snabba utvecklingen till fullo. År 1925 grundades Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten AB (Semko) av Svenska Elverksföreningen, Brandförsäkringsbolagen och Elektriska Prövningsanstalten (den senare en konsulterande ingenjörsbyrå). På statens uppdrag fick Semko ansvar för förhandskontroll av elektriska produkter som skulle säljas i Sverige. Beviset för att produkten kontrollerats var S-märket. Systemet finansierades av licensavgifter. Enligt Semkos årsredovisning 1991/92 fanns 57 688 produkter med giltiga godkännanden.

Efterhand som Sverige närmade sig EU beslöt riksdagen att anpassa kontrollordningen till EG:s lågspänningsdirektiv från och med 1 juli 1993, för att uppfylla EES-avtalet. Därmed slopades kravet på statligt förhandsgodkännande liksom den statliga registreringen och registreringsavgiften som införts några år tidigare. Semko och rätten till S-märket såldes till ett företag, som än idag använder S-märket för att visa att produkten tredjepartscertifierats av företaget.

Sedan 1993 är det alltså CE-märket som du som konsument ska leta efter (med undantag för vissa produkter där vi inte har gemensamma EU-regler). Märket innebär att tillverkaren intygar att produkten överensstämmer med de lagstadgade kraven på säkerhet, hälsa och miljö, men även andra produktegenskaper. Marknadskontrollen av dessa CE-märkta elektriska produkter, den gör vi på Elsäkerhetsverket.

Och hur gick det med olycksfallsstatistiken när den obligatoriska S-märkningen avskaffades? Glädjande nog har antalet dödliga elolyckor minskat sedan 1940-talet, och är nu långt under antalet under 1920-talet, trots att vi idag använder mycket mer el och många fler elektriska produkter!

Elisabet Falemo, Elsäkerhetsverket

Teknikutveckling och marknadskontroll

Post- och telestyrelsen (PTS) har uppgifter som är centrala för utvecklingen av framtidens produkter som använder radioteknik. För det första möjliggör vi utvecklingen genom att hantera den mest grundläggande insatsvaran, nämligen radiospektrum. Vi ska se till att spektrum finns tillgängligt för alla typer av användningar med så få begränsningar som möjligt vad gäller teknik och tjänst. Det internationella arbetet är mycket långsiktigt. Internationell harmonisering och standardisering är i fokus, så att tjänster och produkter ska kunna nå en så stor geografisk marknad som möjligt inom EU.

Vår tillståndsgivning kan liknas vid att lägga ett komplext pussel, där det är viktigt med tekniska regler som gör att näraliggande användningar kan samexistera.

Men vi arbetar också fokuserat för att det ska finnas radiospektrum som är undantaget från den tillståndsplikt som annars gäller. Detta ger förutsättningar för innovation och teknikutveckling. Nog skulle det kännas främmande att kräva tillstånd för till exempel trådlösa routrar som i dag finns i nästan vart och vartannat hem? Men om det inte funnits tillståndsfria frekvenser hade dessa produkter förmodligen aldrig nått en internationell massmarknad.

I vår radiotillsyn är högsta prioritet att se till att de som har ett tillstånd för att använda radiosändare inte drabbas av skadlig störning. Vi kan lokalisera och identifiera störkällor och på så sätt skydda radioanvändningen. Vi kan även i mån av tid och resurser lösa problem som drabbar användningar i tillståndsfria frekvenser. Ett exempel är när bilnycklar inte fungerade på en välbesökt parkering på grund av att radiokommunikationen mellan nyckeln och billåset stördes.

Ett annat sätt att skydda radioanvändning från otillåten störning är genom marknadskontroll, så att de produkter som används på den svenska marknaden inte orsakar störningar

Syftet med PTS marknadskontroll är att se till att radioutrustningar som inte uppfyller marknadskraven tas bort från marknaden. Det skapar fördelar inte bara för konsumenter utan även för alla aktörer i distributionskedjan: tillverkare, importörer, auktoriserade representanter och även distributörer, eftersom det eliminerar oseriösa aktörer. Följaktligen bidrar marknadskontroll till att minska illojal konkurrens, och ger lika villkor för alla.

Under 2016 kommer det att hända en hel del på området marknadskontroll. Det nya EU-direktivet om radioutrustning (RED) ska bli svensk lag i sommar och kommer att påverka vårt arbete, i och med att fler utrustningar kommer att omfattas. Vi kommer bland annat att behöva arbeta mer med information till tillverkare, importörer och återförsäljare.

Vi ser att e-handeln ständigt ökar och att nya aktörer tillkommer. Det skapar nya utmaningar när vi ska identifiera otillåten utrustning. I förlängningen kan detta kräva ändrad lagstiftning för att möjliggöra en effektivare marknadskontroll.

Lagstadgad tvingande egenkontroll kan vara ett verktyg för att öka produkters överensstämmelse. Det innebär att en importör efter att vid upprepade tillfällen brutit mot reglerna kan tvingas att utföra egen stickprovskontroll av den utrustning som importeras till Sverige.

Den snabba utvecklingen av produkter som använder radioteknik innebär sammantaget att marknadskontrollen behöver utvecklas och stärkas för att möta kraven från marknaden och för att utrustningar ska kunna samexistera och radiospektrum utnyttjas effektivt.

Göran Marby, Post- och telestyrelsen (PTS)

Stora utmaningar och små resurser – marknadskontroll allt viktigare

Varje år hittar myndigheterna i Marknadskontrollrådet tusentals produkter på den svenska marknaden som inte uppfyller de mest grundläggande krav på säkerhet, hälsa, och miljö. Obligatorisk dokumentation och märkning saknas eller har stora brister. Det finns även omfattande problem med falska dokument, piratkopiering och varumärkesförfalskning. Konsumenter och arbetstagare utsätts för farliga produkter och konkurrensen snedvrids till nackdel för de seriösa företag som tar kostnaderna som krävs för att få sina produkter att överensstämma med lagstiftningen.

Detta skapar en oro i det svenska näringslivet och det är därför av yttersta vikt att myndigheterna med ansvar för marknadskontroll har tillräckliga befogenheter och resurser till sitt förfogande. Så är dessvärre inte fallet. En översyn som genomfördes 2014 visar att många myndigheter har mycket begränsade resurser för marknadskontroll. Detta gäller framför allt personal, vissa myndigheter har så få som 1-2 årsarbetskrafter för att kontrollera marknader som omfattas av 100 000-tals produkter.

Bristen på kunskap om vilka samhällskostnader som är förknippade med en bristfällig tillsyn tror jag är en orsak till att marknadskontrollen inte i ges högre prioritet. Det var också en av slutsatserna från Marknadskontrollrådets seminarium i Almedalen, där jag deltog tillsammans med representanter från Riksdagen, Europaparlamentet och näringslivet. Därför kommer Marknadskontrollrådet under nästa år att vidareutveckla verktygen för analys, datainsamling, uppföljning och redovisning samt att verka för att forskning på området genomförs.

Snårigt och krångligt regelverk kan också förklara varför det finns så många produkter på den svenska marknaden som inte uppfyller kraven. Även de företag som vill göra rätt har svårt att navigera bland alla tillämpliga krav för olika produkter och produktegenskaper. Därför lägger myndigheterna mycket av sina begränsade resurser på information till ekonomiska aktörer.

Digitalisering och tjänstefiering ger upphov till nya möjligheter. EU-kommissonen har i sin strategi för en digital inre marknad uppskattat att förverkligandet av en sådan skulle kunna generera 250 miljarder euro i ytterligare tillväxt inom en femårsperiod, 100 000-tals nya arbetstillfällen och en ökning av EU:s BNP med ytterligare 450 miljarder euro per år. Vi ser dock att den ökade betydelsen av digitala marknadsplatser, delningsekonomin, 3D-tillverkning och e-handel också kan skapa nya former av handelshinder och utmaningar avseende data- och konsumentskydd och upphovsrätt. Dagens produktregelverk är i flera avseende inte anpassat till ny teknik och nya affärsmodeller, vilket vi som marknadskontrollmyndigheter måste bevaka.

I år fyller Marknadskontrollrådet 10 år. Jag är stolt över att vara ordförande för detta forum som arbetar hårt med att förbättra och effektivisera marknadskontrollen, både nationellt och internationellt. Under mina snart tre år som ordförande i rådet har jag sett ett ökat samarbete, framför allt mellan de svenska myndigheterna, men också med deras motsvarigheter inom EU. 2016 kommer vi på olika sätt att delta i genomförandet av den svenska exportstrategin och den europeiska inremarknadsstrategin för att bidra till ett säkert, konkurrenskraftigt och hållbart samhälle.

God jul och ett gott nytt år!

Peter Strömbäck, Swedac