Ny granskning: fortsatt hög andel giftiga varor från nätbutiker
Kemikalieinspektionen har nyligen publicerat ännu en granskning som visar att varor som säljs på nätet ofta innehåller för höga halter av farliga ämnen som bly, kadmium och ftalater. – Särskilt dåligt var resultatet för marknadsplatser och dropshippingbutiker. Hela 62 procent av varorna vi köpte från marknadsplatser innehöll farliga ämnen, säger Daniel Ahlström, inspektör på Kemikalieinspektionen.
Sverige är ett av de mest e-handelsaktiva länderna i världen. Bara i oktober förra året handlade mer än en halv miljon svenskar från stora kinesiska handelsplattformar. Sju av tio svenskar har någon gång beställt en produkt från Shein eller Temu.
I höstas utfärdade Kemikalieinspektionen, Elsäkerhetsverket och Konsumentverket en gemensam varning om farliga produkter från utomeuropeiska e-handelsplattformar. Nu har Kemikalieinspektionen genomfört en ny granskning, där totalt 84 produkter har testats, bland annat leksaker, lampor, laddare och ringar, från 23 olika e-handlare. Resultatet visade på allvarliga brister med för höga halter av bly i elektriska produkter, kadmium i smycken samt kortkedjiga klorparaffiner och ftalater i mjuka plastmaterial.
– Problemet med dropshipping är att du luras att tro att du handlar från ett svenskt företag med ett svenskt lager. Först senare inser du att produkten kommer från andra sidan jordklotet, där säkerhetsstandarderna inte är lika höga som i EU, säger Daniel Ahlström.
Problemet har fått allt större uppmärksamhet på senare tid, på alla nivåer. I februari publicerade regeringen en debattartikel i Dagens Industri:
”Det är helt oacceptabelt att e-handelsplattformar utanför EU får konkurrensfördelar genom att inte följa de regler vi har inom EU. Vi måste diskutera och åtgärda de risker som e-handeln från vissa plattformar medför.”
Dessutom arrangerade regeringen nyligen ett möte mellan myndigheter, näringsliv och civilsamhälle för att diskutera konsumentskydd och konkurrens, med särskilt fokus på utmaningar kopplade till e-handelsplattformar utanför EU.
Frågan har också väckt stort engagemang i sociala medier. Både Ellinor Sirén, författare och bloggaren, bakom Ekotipset med drygt 800 000 följare på Instagram och modejournalisten Emily Dahl, känd från TikTok-kontot Modemassakern, har lyft frågan om dropshipping i flera inlägg.
Myndigheter och företag har ett gemensamt ansvar för att skydda konsumenter och yrkesanvändare från farliga produkter. Myndigheterna kan kräva att produkter stoppas eller återkallas – och företagen är skyldiga att agera om deras produkter visar sig vara bristfälliga eller farliga. I Kemikalieinspektionens senaste granskning tog samtliga granskade e-handlare bort de bristfälliga produkterna så snart de fick information om bristerna.
I Sverige ansvarar flera myndigheter, däribland Kemikalieinspektionen, Elsäkerhetsverket och Konsumentverket, för att kontrollera om produkter som säljs är säkra och följer de regler som finns. Detta görs till exempel genom stickprov och kallas marknadskontroll. Swedac samordnar marknadskontrollen i Sverige.
Om du har köpt en produkt som du misstänker kan vara farlig – till exempel brandfarlig, giftig eller felmärkt – bör du i första hand kontakta återförsäljaren. Det är också bra att informera den myndighet som ansvarar för marknadskontrollen av produkten. Här hittar du en lista över ansvariga myndigheter och deras områden.
FAKTA: Så känner du igen ett dropshippingföretag
När du handlar online kan det vara svårt att avgöra om företaget använder dropshipping. Här är några tecken att vara uppmärksam på:
- Otydliga kontaktuppgifter: Saknas kontaktvägar eller anges en privatadress istället för en företagsadress?
- Andra erfarenheter: Kontrollera recensioner och omdömen om företaget på andra plattformar.
- Bristfällig information om leveranstid: Leveranstider kan vara längre än förväntat, särskilt om leverantören finns utanför EU.
- Stavfel på hemsidan: Felaktiga översättningar eller konstiga formuleringar kan vara tecken på dropshipping.