GD-bloggen

Skönhetsbranschen är en industri som ständigt växer. Fettsugningar, injektioner, laser och tandblekningar – viljan att förbättra utseendet är stor. Allt fler människor genomgår behandlingar som i vissa fall kan innebära betydande hälsorisker.

Då marknaden delvis är oreglerad finns det risker när man väljer behandlingsmetod eller yrkesutövare. Det saknas också tydliga regler för vem som ansvarar för eventuella skador och problem som kan uppstå.

Socialstyrelsen har varit drivande i att få till stånd en reglering för att ge konsumenter och patienter ett bättre rättsligt skydd. Vissa skönhetsbehandlingar kräver medicinsk kunskap och erfarenhet, och Socialstyrelsen anser att det är viktigt med en tydlig lagstiftning även när ingreppen utförs utanför hälso- och sjukvården eller tandvården. Socialstyrelsen ser också att det behövs bättre information om behandlingarna. Informationen bör vara både saklig, komma från oberoende källa samt vara lättillgänglig.

I fjol kom ett betänkande med lagförslag från regeringens särskilda utredare som gjort en översyn av skönhetsbranschen som involverar många olika aktörer och myndigheter. Ännu är det inte klart vilka roller de myndigheter som berörs kommer att få.

Nya metoder behöver sättas under lupp för att värna patienter och kunders säkerhet. En metod på frammarsch, som kallas PRP (även ”vampyrmetoden”), innebär att man centrifugerar blod för att utvinna blodplasma som sedan appliceras under huden för hudföryngring eller i hårsäckarna mot håravfall. Metoden används sedan länge inom medicinen för att påskynda läkningen, men vi vet mycket lite om effekten och eventuella risker vid estetiska tillämpningsområden.

Vad gäller tillämpligt regelverk är det tveksamt om metoden faller in under vävnadsdirektivet eller bloddirektivet. Centrifugen betraktas heller knappast som en medicinteknisk produkt, om den inte används i medicinskt syfte.

Ett annat exempel är ultraljudsbehandling för fettreducering. Inte heller när det gäller denna metod kan myndigheten uttala sig om effekterna eller riskerna. Medicinska experter framhåller bristen på kunskap och evidens.

Marknadskontrollrådet är ett lämpligt forum att adressera dessa frågor som berör flera myndigheters ansvarsområden. Så länge vi inte har en tydlig lagstiftning som reglerar ansvaret kan vi inom detta forum samverka för att hitta en gemensam tolkning av lagen, tillsammans bevaka utvecklingen och uppmärksamma varandra på metoder och produkter som innebär risker eller saknar de effekter som marknadsförs. Vårt gemensamma mål bör vara att stärka skyddet för alla som genomgår kroppsbehandlingar som kan innebära betydande hälsorisker.

Olivia Wigzell, Socialstyrelsen