GD-bloggen

Energi har blivit en fråga för i princip alla i Sverige till följd av kriget i Ukraina. Elpriset har stigit kraftigt jämfört med vad vi har varit vana vid under över ett decennium, framför allt på grund av höga gaspriser i Europa. Energi är en resurs som likt alla andra resurser hanteras bäst genom eftertanke, det vill säga genom att använda den vid rätt tillfälle på dygnet och veckan till ”rätt” saker. Exakt vad som är ”rätt” sak och/eller tillfälle kan nog variera mellan oss, men det är att vi använder vår energi med eftertanke som är viktigast. Om alla vi energianvändare tillsammans tänker efter före så kan vi avsevärt bidra till att säkerställa robustheten i elsystemet.

Med Energimyndighetens kampanj ”Varje kilowattimme räknas” har vi under hösten och vintern uppmärksammat denna utmaning och gett råd om hur privatpersoner, företag och offentlig sektor kan minska elanvändningen med hjälp av energismarta val och vanor. Kampanjen tillsammans med prisbilden har konkret bidragit till att vi under hösten och vintern också har minskat vår nationella elförbrukning med 7-8 procent varje månad och har därmed bidragit till att minska störningsrisken i systemet avsevärt. Det spelar roll vad vi gör var och en och tillsammans!

Samtidigt arbetar Energimyndigheten i den andra, mindre synliga änden, med att i EU ställa ökade krav på de produkter som finns på marknaden och se till att kraven efterlevs. Det är ett långsiktigt arbete som innebär att de produkter som använder mest el och energi på marknaden, inte längre kan säljas. Tack vare arbetet med ekodesign och energimärkning bidrar vi till minskad ”onödig” energianvändning i Europa och Sverige. Som exempel krävdes det 600 kWh/år för att driva en kyl/frys under ett års tid 1996. Nu 20 år senare räcker det med 200 kWh. Detta tack vare teknikutveckling som till stor del har drivits fram med hjälp av energimärkningen och ekodesignkraven.

Ekodesignkraven omfattar effektivitet, utsläpp och funktion, men för vissa produkter även krav på att de ska gå att reparera, återanvända och återvinna. Resurseffektivitetskraven innebär bland annat att produkterna får längre livslängd, vilket minskar användningen av resurser för tillverkning. EU-länderna har nyligen röstat igenom nya ekodesignkrav för mobiltelefoner, trådlösa telefoner och surfplattor. Det blir den första produktgruppen där ekodesignkraven redan från start fokuserar på både effektivitet och hållbarhet/reparerbarhet, vilket ställer nya krav på vår marknadskontroll. Kontrollen behöver omfatta granskning av lagerhållning av reservdelar, livslängd på batterier, hur lätt en produkt är att reparera, samt tillgång på mjukvaruuppdateringar.

Vår marknadskontroll leder till att öka medvetenheten om kraven hos alla marknadens aktörer. En sund konkurrens mellan företag gynnar den innovationskraftiga svenska industrin och bidrar till att konsumenter får möjlighet att göra energi- och resurssmarta val.

Under Sveriges ordförandeskap i EU jobbar vi för att en utvidgad ekodesignlagstiftning ska omfatta nya produktområden som exempelvis textilier, möbler, stål och cement. Detta behövs om vi ska klara att uppnå de politiska energi- och klimatmålen i Sverige och EU, och nå Parisavtalet målsättningar.

2022 har varit ett händelserikt år på marknadskontrollområdet. I början av året slutfördes vårt gemensamma arbete med en nationell strategi för åren 2022-2025. Som ni redan vet överlämnades förslaget till strategi till regeringen den 16 mars och beslutades sedan av regeringen den 30 juni, i princip helt enligt vårt förslag. Det är nu vårt gemensamma ansvar att vår prioritering av de tre områdena effektivare kontroll, utökat samarbete och ökad kunskap kommer skapa en mer effektiv och samordnad marknadskontroll i Sverige.

Den nationella strategin är fortsättningsvis inriktningen för rådets handlingsplaner. Myndighetscheferna i rådet pekade vid sitt möte i början av hösten på omvärldsanalys, att definiera en effektiv nivå av kontroll samt metodutveckling när det gäller strategins effekter som fokusområden framåt. När det gäller metodutvecklingen pekades på vikten av att engagera myndigheterna i vidare mening, till exempel controllers vilka kan bidra med metodkunskaper. Att utnyttja digitala möjligheter i uppföljningen betonades också liksom värdet av att Tullforum fortsätter sitt viktiga arbete.

Som ett led i arbetet med den nationella strategin, har en arbetsgrupp under hösten arbetat med att ta fram process för nationell uppföljning genom att ta fram mallar för program och uppföljning av program. Syftet med processen för nationell uppföljning är bland annat att få en bättre överblick över den svenska marknadskontrollen, se vilka effekter marknadskontrollen har och följa hur marknadskontrollen utvecklas över tid.

I april hölls för första gången på över två år ett fysiskt möte i Marknadskontrollrådet. Formatet för mötet var nytt och pågick under två dagar. Myndigheterna i Marknadskontrollrådet har enats om att även i fortsättningen behålla digitala möten (som infördes under pandemin) i kombination med fysiska möten. Detta för att bidra till minskad miljöpåverkan och resurskostnader.

Under året har det även varit mycket aktivitet i olika arbetsgrupper under Marknadskontrollrådet. E-handelsgruppen har bland annat arbetat med att anpassa kommunikationsmaterial och återlanserat kampanjen Fynda säkert från 2021. Syftet med årets kommunikationsinsats var att nå ut till en yngre målgrupp, därför lanserades kampanjen på sociala plattformar. En arbetsgrupp har även startats upp för att arbeta med frågor om omvärldsbevakning och omvärlds- och marknadsanalys.

I oktober hölls Marknadskontrolldagen med tema samarbete och framtid med över 120 deltagare från 14 myndigheter. Det var en lärorik och inspirerande dag med intressanta talare och givande gruppdiskussioner och samtal mellan myndigheter.

Vi kommer även 2023 att både följa och försöka påverka utvecklingen i vår omvärld och de förändringar som sker. Samverkan är nyckeln till en effektivare och mer enhetlig marknadskontroll i Sverige, också för att vi ska ha tillräckliga resurser att möta en mångfacetterad utveckling. Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till er alla för god samverkan och insats under året. Vi har ett spännande 2023 framför oss, men jag hoppas att ni alla får njuta av lediga dagar innan det nya året tar vid!

God Jul & Gott Nytt År!

”De senaste åren har vi vant oss vid att kriserna har avlöst varandra”, skriver min generaldirektörskollega, Anders Persson på Elsäkerhetsverket, i förra blogginlägget. Jag kunde inte uttryckt det bättre själv.

För oss inom den statliga förvaltningen innebär kriserna att vi måste vara agila för att förhålla oss till nya omständigheter. Tidigare i höst föreslog EU-kommissionen ett krisinstrument för den inre marknaden, för att bevara den fria rörligheten och tillgången till varor och tjänster i händelse av framtida nödsituationer. Bland annat påverkas byggprodukter, hissar och linbanor, vilka ligger inom Boverkets ansvarsområde.

Krispaketet är ett initiativ som förhoppningsvis kommer att bidra till en ökad förutsägbarhet och rättssäkerhet i pressade lägen. Samtidigt kan jag inte låta bli att lägga märke till att vissa delar av förslaget avser lagstiftning som håller på att revideras på annat håll, som EU:s byggproduktförordning. EU-kommissionen föreslog en ny byggproduktförordning i våras och förhandlingarna i rådet har redan börjat. Krispaketet föreslår ändringar i dagens byggproduktförordning – ändringar som därmed kan hinna bli inaktuella redan innan de beslutats. Med andra ord har vi att göra med rörliga måltavlor.

Självklart är det praktiskt omöjligt att synka alla uppdateringar och förhindra den typen av situationer, men jag förundras gång på gång över hur mina medarbetare lyckas hålla reda på allt som sker och komma med kloka inspel trots den korta svarsfristen på de remisser som myndigheten får in. Det har ju hänt så mycket under det senaste året! Till exempel har en ny marknadskontrollförordning med tillhörande anpassningar i vår nationella sektorslagstiftning trätt i kraft, och det nya dricksvattendirektivet håller på att genomföras med ökade produktkrav och utökat marknadskontrollansvar som följd. Vad den nya EU-förordningen om ekodesign för hållbara produkter kommer att föra med sig är ännu oklart.

Det är alltså en förändringarnas tid vi lever i, och då syftar jag inte bara på världen i stort eller de nytillkomna rättsakter som påverkar vår verksamhet. Den nya regeringen innebär att vi nyligen fått en ny bostadsminister och att våra kontaktpersoner på Regeringskansliet ställs inför en omorganisation samt att vi på myndigheten troligen ställs inför ett förändrat budgetläge. Man skulle kunna säga att hela havet stormar. I tillägg har vi ett EU-ordförandeskap att se fram emot, vilket blir en utmaning. Visst kan det kännas befängt att skryta med att vi fortsätter att simma lugnt och utföra vårt grunduppdrag när förutsättningarna gungar, men i dessa stormiga tider är det inte att underskatta.