Vad hindrar svensk utrikeshandel?
Jag brukar i olika sammanhang påminna om något uppenbart: det är företag, inte stater, som handlar. Företagens verklighet måste vara i fokus när vi myndigheter resonerar kring vilken information företagen behöver, vilka svenska intressen som ska sättas i fokus i de många pågående förhandlingarna om frihandelsavtal och vilken typ av lagstiftning som behövs inom nya områden såsom delningsekonomin. Listan kan göras lång, men en sak är klar: företagens behov och utmaningar bör ligga till grund för vårt arbete.
Jag är därför speciellt glad över det uppdrag Kommerskollegium fått av regeringen inom exportstrategin. Vårt uppdrag att kartlägga och analysera de hinder svenska företag möter när de handlar med omvärlden är viktigt.
Som medlem i Marknadskontrollrådet bidrar Kommerskollegium med information om utveckling, tendenser och analyser med bäring på fri varurörlighet på den inre marknaden och internationellt. I vårt breda uppdrag som myndighet för utrikeshandel, handelspolitik och EUs inre marknad, har vi ständigt ögonen på fri rörlighet för såväl varor som tjänster, kapital, personer, data, investeringar m.m. inom och utanför EU. En viktig del i detta arbete är att även ta in företagens verklighet. Där är vår företagsundersökning 2016 mycket värdefull.
När vi nu inom kort presenterar slutresultaten i företagsundersökningen, är bilden som framträder nyanserad.
Inom EU pekar företagen på brist på likabehandling vid tjänstehandel, krav att anpassa varor och tjänster till nationella regelverk och momshantering som särskilt problematiska. Jämfört med undersökningen 2009 verkar det dock som om det skett förbättringar vad gäller produktanpassning och tjänstehandel, även om problem med produktanpassning kvarstår.
När företagen handlar med länder utanför EU är det i gengäld tullprocedurer och tullar som lyfts fram som problem. Anpassningen till olika tekniska regler är en växande utmaning. Man upplever även svårigheter med att få kännedom om och tillgång till de regler som gäller på en marknad (d.v.s. brist på regeltransparens). Den sammantagna bilden visar på behovet av att förstå de svenska företagens verklighet, så att de hinder som ännu finns kvar och ibland till och med ökar i betydelse, prioriteras.
I dessa tider, där protektionistiska tendenser kan tydligt skönjas anser jag också att det viktigt att hålla öga på att marknadskontrollen och varutillsynen inte riskerar att bli ett medel i protektionism utan fortsatt fungerar som verktyg för säkerhet och konkurrens på lika villkor och således befrämjar fungerande marknader. Detta gäller både inom EU och internationellt.
Inom kort presenterar vi hela undersökningen på Kommerskollegiums webbplats, på twitterkontot @kommerskoll, samt vid ett öppet seminarium den 10 november i Stockholm. Jag hoppas att så många som möjligt kan delta så att denna gedigna kunskapsplattform om de svenska företagens handelshinder kan bidra till väl riktade insatser framöver.
Anna Stellinger, Kommerskollegium
