GD-bloggen

Det är en onsdag i slutet av mars och jag har kommit till Uppsala och Kemikalieinspektionens konferens Forum för Giftfri miljö – vår vardag i fokus. Uppsala med sitt anrika universitet påminner mig om det internationella utbyte och den forskning och innovation som är grunden till den otroliga utveckling som gett oss effektiva läkemedel och smarta telefoner, surfplattor och andra verktyg som hjälper oss i vardagen. En utveckling som blivit möjlig tack vare kemikalier och en ökande internationell handel. Men – de varor vi använder innehåller också kemiska ämnen som vi inte vill ha i vår vardag.

Importen av elektriska och elektroniska produkter till Sverige fördubblades mellan 1995 och 2008. Importen av textilier ökade under samma period från 25 till 35 kilo per person. År 2005 var nettoflödet av leksaker till Sverige cirka 40 000 ton, vilket motsvarar häpnadsväckande 30 kg per barn och år. Ett barn i femårsåldern i Sverige idag har runt 600 leksaker. Det mesta av det vi importerar tillverkas långt borta från oss, i länder som inte alltid har samma syn på kemikalierisker som vi, med komplexa leverantörskedjor och där importörerna i EU inte alltid har någon kontroll över vilka kemikalier som används (Kemikalieinspektionens rapport 3/11).

Väl framme på konferensen träffar jag en av de svenska forskare som varit med och tagit fram WHO:s rapport som redovisar forskningsläget när det gäller hormonstörande ämnen. Den vetenskapliga rapporten blir en skrämmande verklighet när professor Olle Söder från Karolinska institutet visar verkliga exempel på missbildningar på nyfödda pojkar och andra skador som drabbar just barnen. Barnen vars hormonsystem inte är färdigutvecklat och som är de som är känsligast. Vi kan inte helt säkert veta vad som är orsaken till skadorna, men det är högst troligt att kemikalier i vår vardag är åtminstone en del av orsaken. Här om någonstans är försiktighetsprincipen – att vi agerar mot risken trots att det inte finns fullständig vetenskaplig säkerhet – motiverad att använda.

Och arbete pågår på många olika arenor. I början av året kom världens länder överens om en global kvicksilverkonvention i Genève inom ramen för FN:s miljöprogram, UNEP. Jag är riktigt nöjd med den nya konventionen. Den blev bättre än förväntat och kommer att omfatta hela livscykeln, från gruvbrytningen till avfallet. Ett antal produkter som innehåller kvicksilver kommer att fasas ut globalt. Det kommer att leda till en säkrare vardag både för oss i Sverige och för de som arbetar i fabriker eller bor i de länder där produktionen sker.

EU är en viktig arena för kemikaliefrågorna och därför är jag glad för att Björn Hansen, chef kemikalieenheten, Generaldirektoratet för miljö, Europeiska kommissionen ville delta i konferensen. Inom EU finns en inre marknad där varor rör sig fritt och EU är en stor marknad, de bestämmelser som införs här påverkar hela världen. EU-arbetet kan ibland upplevas som trögt och resurskrävande, men effekten i form av höga skyddsnivåer blir också mycket större när man väl nått fram med en ny bestämmelse. Tack vare utökade resurser inom handlingsplanen för en giftfri vardag har Kemikalieinspektionen kunnat bli ett av de ledande medlemsländerna när det gäller att bidra med förslag och underlag till att utveckla EU:s kemikalielagstiftning Reach. Trots att vi är ett litet land i EU så är våra insatser i nivå med de största och mest aktiva medlemsländerna.

Det räcker förstås inte med att ha bestämmelser, de måste följas också och där spelar marknadskontrollen en viktig roll. Som en del av handlingsplanen för en giftfri vardag har Kemikalieinspektionen med större resurser kunnat öka varutillsynen markant och arbeta mycket mer strategiskt. I den nya kemikaliepropositionen som debatterades i riksdagen samma dag som konferensen hölls betonas också vikten av ett ökat samarbete på EU-nivå när det gäller tillsynen.

Men även annat än lagstiftning måste användas. Krav på att lämna uppgifter om kemikalieinnehåll i tjänster och varor i offentlig upphandling kan vara ett kraftfullt styrmedel och där spelar Miljöstyrningsrådet med sin expertis på miljökrav i upphandling en viktig roll. Även politikers och tjänstemäns agerande i kommuner och landsting har stor betydelse. Just därför var det så härligt att höra om det arbete och engagemang för kemikaliefrågorna som flera kommuner och regioner visade på konferensen. Kemikalieinspektionens branschdialoger där vi samarbetar med företag som vill gå före kraven i lagstiftningen är ett annat verktyg för att lyfta fram de goda exemplen, ”de modiga ledarna” som flera aktörer efterlyste på konferensen.

Och att slutligen få höra två ekonomiska aktörer dela med sig av sina tankar gör att vi ser nya möjligheter. Den stora kemikalieproducenten såg affärsmöjligheterna med säkrare kemikalier. Byggindustrin arbetar för att sprida den information om kemikalier som är ett resultat av Reach till dem som verkligen behöver den. Vi lämnar konferensen med massor av förslag och idéer inför arbetet med den fortsatta handlingsplanen 2015-2020!
Utmaningarna i kemikaliefrågorna är stora, men mycket är på gång och om det engagemang som jag såg på Forum för giftfri miljö kan spridas så kommer vi att kunna hantera dem!

Nina Cromnier, Kemikalieinspektionen