GD-bloggen

I många länder ser vi ser en allt mer högljudd opinion mot frihandel. Vi ser också hos våra grannländer ett ifrågasättande av den inre marknaden, det europeiska samarbetets kärna, med skarpa förslag om begränsningar av bland annat personers rörlighet. Och, inte minst, ett WTO som stagnerar sedan Indien blockerat det försiktiga resultat som Balimötet gav.

Allt detta samtidigt som både Sveriges och Europas ekonomi behöver en extra skjuts. Vi behöver mer utbyte över gränserna, inte mindre. Vi behöver en välfungerande inre marknad, inte en försvagad. Vi behöver ett brett engagemang i TTIP, inte ett vacklande. Vi behöver ett starkt multilateralt handelssystem, inte ett WTO som trampar vatten. Men den pedagogiska utmaningen är stor: i den ekonomiska krisens kölvatten frodas protektionismen.

Som nytillträdd Generaldirektör för Kommerskollegium ser jag en självklar roll för vår myndighet i alla dessa frågor. Rädslan som florerar i många fora för klordoppade kycklingar och GMO, kinesisk konkurrens, den polska rörmokaren och investeringsskydd (ISDS), måste bemötas med fakta. Det som av många upplevs som ett hot, kan vi inte vifta bort med allmänt svepande argument för frihandel.

Med kontinuerlig dialog med intressenter, grundlig, objektiv analys och olika informationsinsatser kan Kommerskollegium bidra med ökad kunskap. Vår roll är att konstruktivt bidra till en större förståelse för värdet av en fri öppen handel med klara spelregler, både inom och utanför EU. Och vi kan inte sväva på målet: vägen framåt leder till mer handel, utbyte och öppenhet, inte mindre.

Jag vill avsluta med en reflektion om marknadskontroll.

De drivkrafter som vi nu ser inom den internationella handelspolitiken skapar en speciell utmaning för EU och dess inre marknad. Det handlar inte om ”att vinna eller försvinna”, utan om att se hur starkt EU:s inremarknadsregelverk står sig i världens tuffaste förhandling, TTIP. Inre marknaden handlar om fri rörlighet, tydliga spelregler för näringslivet men även om högt konsumentskydd, produktsäkerhet och miljöhänsyn som både medlemsstater och tredje länder kan dra nytta av. Här har marknadskontrollen naturligtvis en viktig funktion.

För Kommerskollegium, som medlem i Marknadskontrollrådet, bidrar diskussionerna mellan myndigheter och näringsliv till viktig insikt hur den inre marknaden fungerar utifrån ett svenskt tillsynsperspektiv samtidigt som vi själva som medlem i rådet kan vara med och bidra med kunskap om skeenden inom handel och handelspolitik internationellt. Den svenska marknadskontrollmodellen har ett högt anseende, vilket jag får höra inte minst i vårt arbete med EU:s inre marknadsregelverk i biståndsinsatser. Att vara med som en aktör i detta arbete är därför något som jag, från Kommerskollegiums håll, ser som högt prioriterat.