Hoppa till innehållet

Mer vind i håret och fler elektriska produkter

Halten av koldioxid i atmosfären har under 2017 slagit nya rekord. Situationen är allvarlig, men dessbättre finns också ljusa tecken. Genom Parisavtalet 2015 kom världens länder överens om gemensamma mål för att begränsa uppvärmningen av jordens klimat. I Sverige har riksdagen med överväldigande majoritet beslutat om ett nytt klimatpolitiskt ramverk och en långsiktig energiöverenskommelse. Därmed finns det långsiktiga spelregler för att underlätta investeringar i riktning mot ett fossilfritt Sverige.

I omställningen till ett fossilfritt samhälle tror jag att det är det många bäckar små som gäller. Alla kan och behöver bidra genom att minska sitt eget ekologiska fotavtryck. Inom transportsektorn är elektrifieringen i full gång. En produkt som är relativt ny på marknaden och som under de senaste två åren fördubblats i försäljning är elcykeln. Förutom att elcykeln blev utsedd av handeln till årets julklapp 2017 är även denna eldrivna cykel med i regeringens nya satsning på klimatarbetet. Med den så kallade elfordonspremien ska fler människor kunna byta ut bilen mot ett mer miljövänligt transportmedel och på så sätt bidra till minskade klimatutsläpp. Med bytet bidrar man för övrigt också till mindre trängsel, mindre buller och ökade möjligheter att planera hållbara och levande städer.

Jag tycker att det ska bli spännande att följa denna satsning och skiftet från bilvägar till fler cykelbanor. Att se Sveriges befolkning få mer vind i håret och mer frisk luft. Bilen står idag stilla ungefär 92 % av sin livslängd, så här finns mycket att vinna, både för samhället och för var och en av oss.

Med denna omställning vill jag passa på att lyfta de utmaningar som väntas kopplat till det ökande produktionen av elprodukter. Det gäller att tänka efter före så att det blir lätt att ta hand om produkten när den inte längre går att använda. Idag har vi en ökande mängd avfall från elektronik och batterier, och detta avfallet är bekymmersamt. Det riskerar medföra utsläpp av gifter till mark och vatten och slöseri med resurser.

Konsumtionens miljöpåverkan behöver minska om vi ska nå Sveriges miljömål, och här har både myndigheter och näringslivet viktiga roller. Det innebär bland annat att förändrad produktion, att förlänga produkters livslängd genom bättre kvalitet, återanvändning och reparation och att återvinna material från uttjänta produkter. Elektronik har stor potential när det gäller att minska miljöpåverkan från konsumtion.

För att minska miljöpåverkan från elektronik har producentansvaret en betydande roll. Syftet med producentansvaret är att producenterna, genom kostnaden för insamling och återvinning av produkter, ska motiveras att tillverka produkter som utformas så att återvinning och återanvändning underlättas. Som producent av elektriska produkter har den som tillverkar, låter tillverka, föra in eller importera ett producentansvar. Ansvaret innebär att den som ger upphov till en produkt också ska ta kostnaderna för att samla in, återvinna och behandla avfallet som uppstår när produkten är förbrukad. Elektronikavfall innehåller ofta många värdefulla komponenter, vilket gör att det som idag betraktas som avfall istället ska ses som en resurs.

Naturvårdsverket har en central roll i miljöarbetet och arbetar för att driva på utvecklingen mot en mer hållbar konsumtion och produktion. Vi bedriver också operativ tillsyn på nationell nivå när det gäller producentansvar för elektronik och batterier. För Naturvårdsverket är marknadskontroll en viktig del för att garantera säkerhet, hälsa, konsumentskydd och rättvis konkurrens men det är också en viktig plattform för arbetet att öka produkters livslängd. Konsumenterna ska kunna känna sig trygga med sin investering i ett klimatsmartare transportmedel. Att veta att gällande regelverk följs, att produktmarkeringen stämmer och veta att när t ex en elcykel inte längre går att använda att den och tillhörande batteri antingen återanvänds, återvinns eller tas om hand på ett annat miljömässigt lämpligt sätt.

Björn Risinger, Naturvårdsverket

Publicerad: 15 januari 2018, kl. 13:45 Senast uppdaterad: 25 mars 2020, kl. 11:01