3D-tillverkning utmanar EU-lagstiftningen
Kommerskollegium visar i en utredning att tillverkningsindustrin använder sig i ökande grad av digitala tjänster. Detta leder till att produktionsmönster förskjuts och produktionen flyttas bort från den traditionella tillverkaren. Regelverket är idag inte anpassat till dessa förändringar och behöver moderniseras. Lagstiftningen visar exempelvis brister när varor med hjälp av 3D-tekniken kan skräddarsys efter kundens behov. Ett exempel är höftimplantat som med hjälp av 3D-tekniken kan tillverkas exakt efter patientens kroppsform istället för att de, som tidigare, anpassades från massproducerade implantat i efterhand.
– Lagstiftaren har helt enkelt inte förutsett att medicintekniska produkter med hög risknivå kan specialanpassas på det här sättet. Därför ställer gällande lagstiftning inte tillräckligt höga krav. Detta kan leda till att patientsäkerheten inte får ett tillräckligt skydd, säger Anna Sabelström, ämnesråd vid Kommerskollegium som har skrivit utredningen tillsammans med Iness Hadji.
Kommerskollegium varnar för att användningen av 3D-tekniken kan hämmas när rättsläget är oklart och regler riskerar att tolkas olika i EU:s medlemsländer. Konsekvensen kan bli en fragmentering av den inre marknaden och en risk att europeiska företag inte blir konkurrenskraftiga inom ett område med stort potential. Lagstiftning som särskilt behöver ses över är områden där 3D-tillverkning har slagit sig in som ett kostnadseffektivt alternativ till masstillverkning, till exempel när det gäller medicintekniska produkter, samt bil- och flygindustrin.
Mer information