Tillsynsforums höstkonferens 2015 – samhällsnyttan av tillsyn

Tillsyn är ett av många styrmedel som ska säkerställa regelefterlevnad och rättssäkerhet, men som också kan generera oönskade effekter såsom ineffektivitet och misstro. Den 19 november samlades representanter från myndighets- och forskarvärlden för att ur olika synvinklar diskutera trender, metodik och utmaningar för en effektiv tillsyn.

På 1970-talet framfördes stor kritik, både från vänster och höger, mot den offentliga förvaltningen som påstods vara ineffektiv och utfördes av maktfullkomliga tjänstemän. Lösningen från vänster var att ha ett större medborgarperspektiv och öka transparensen och lösningen från höger var att använda styrmedel från marknaden.

Det konstaterades att de senaste 20 åren har tillsynen ökat och att denna ökning beror på en kombination av flera olika faktorer, bland annat decentraliseringen, EU-medlemskapet, förekomsten av allt fler privata utförare av offentlig verksamhet samt omfamnandet av new public management-teorier. Samtidigt som tillsynen har ökat, synes förtroendet för densamma minskat.

Offentlig tillsyn är inte nödvändig inom alla områden, kanske kan andra granskningsformer vara mer effektiva för att uppnå målsättningar. Det fördes diskussioner om när tillsyn är lämpligt. För det första måste vara den möjlig (dokumentation är ofta en förutsättning), för det andra ska den kunna antas ge effekt (vilket problem ska tillsynen bidra till att lösa?) och för det tredje ska den vara kostnadseffektiv (revision eller uppföljning kan vara alternativ).

Ett problem med att bedöma hur effektiv tillsyn inom ett område är att det är svårt att hitta bra kriterier för utvärdering. Det finns sällan tydliga kausala samband mellan insatser och effekter. Andra faktorer eller t.o.m. slumpen kan ha lika stor betydelse.

Andra problem med tillsyns- eller bedömningskriterier är att komplexa mål förenklas, vilket kan leda till en rad oförutsedda och negativa effekter som gör att tillsynen motverkar sitt övergripande syfte. Att sätta upp förenklade utvärderingskriterier riskerar stuprörstänkande och skyltfönsteraktiviteter både på individ- och organisationsnivå, den inre motivationen ersätts av yttre och den professionella kompetensen urholkas. Detta leder till såväl verksamhetsförsämring som ineffektivitet och illegitimitet och lägger en grogrund för korruption och misstro.

Det konstaterades att forskarvärlden ofta är mer kritisk till tillsyn än andra och fokuserar ofta på de negativa effekterna snarare än de positiva. Detta kan ha på flera orsaker, kanske beror det på att man saknar metoder för att mäta de positiva effekterna, eller för att forskare generellt ogillar granskning av den egna verksamheten? Kanske är det så enkelt att forskare till sin natur är mer kritiskt lagda än allmänheten?

Bland slutsatserna från konferensen kan nämnas vikten av att stärka legitimiteten hos tillsynsobjekten och att fortsätta att vidareutveckla tillsynsmetodiken så att tillsynen gör största möjliga samhällsnytta.

Se program, presentationer och videoklipp på Tillsynsforums webbplats.