GD-bloggen

Att vi behöver kunna mäta saker har människor i alla tider förstått. Att vi dessutom behöver vara överens om vad vi mäter och vilka måttstockar vi använder är också självklart. Vad och hur vi mäter  är dock ändå en uråldrig trätofråga i mänsklighetens historia. Det var viktigt redan för egyptierna att ha gemensamma och väldefinierade mått för att kunna bygga pyramiderna. Det har också alltid varit viktigt för människor som handlar med varandra att inte bli lurade av falska mått och felvisande mätinstrument som t.ex. vågar. När den industriella revolutionen kom igång och man behövde bygga infrastruktur över region- och landsgränser som skulle fungera på båda sidor om gränsen måste man kunna mäta med samma metoder. Efter den franska revolutionen införde Frankrike 1799 metersystemet. Den 20 maj 1875 beslutade 17 länder att enas om och skriva under den så kallade meterkonventionen. Idag är det bara tre länder, USA, Burma och Liberia som ännu inte har anslutit sig till SI-systemet. (I Storbritannien gäller ännu så länge att enligt EU-regler (2009/3/EC) får gamla enheter användas parallellt med SI-enheter, åtminstone för handelsvaror. Längs vägarna i Storbritannien skyltas endast med engelska enheter, men SI-enheter har införts i Irland. Återstå att se hur denna fråga slutligen kommer att hanteras när Brexit är helt genomfört). Och det som har varit en nyhet inom området den senaste tiden är ju att den enda kvarvarande SI-enhet som definierats av ett fysiskt föremål, kilogrammet, nu definieras av naturkonstanter.

Men vad har det för betydelse för vanliga medborgares vardag? Jo, ofta när du till exempel handlar tomater på lösvikt i mataffären använder du en våg eller så vägs tomaterna vid kassan och i båda fallen kräver lagstiftningen att vågen ska visa rätt. Det är Swedacs uppdrag att bland annat se till att det system med kontrollorgan och återkommande kontroller fungerar så att du kan lita på att du inte betalar för mycket för tomaterna. Samma sak gäller för bensinpumpar, elmätare, vattenmätare, taxametrar och en hel del andra mätinstrument.

Den nya marknadskontrollförordningen ska börja tillämpas från och med den 16 juli 2021 med undantag för de artiklar som bl.a. handlar om unionsnätverket och dess funktion där de s.k. nationella samordningskontoren utgör en central del. Swedac är ju redan utpekat som Sveriges samordningskontor, något som förordningen ställer krav på att varje medlemsstat ska ha. Swedac har varit aktiva under förhandlingarna och samordnat synpunkter från landets marknadskontrollmyndigheter.

Den nya marknadskontrollförordningen kommer att påverka Marknadskontrollrådets myndigheter direkt och det kommer att behövas många diskussioner och utbildningsinsatser både under övergångstiden och efter att den börjat tillämpats för att få till stånd en gemensam syn och en enhetlig tillämpning. Förordningen innebär en ökad ambition för marknadskontrollen inom EU och att nationella strategier ska utarbetas. En ökad samordning och samarbete både nationellt och internationellt är av stor vikt då regelverk och förutsättningarna för att hantera kontrollen förändras i en tid av ökad e-handel och digitalisering. Swedac ser fram emot att fortsätta arbetet med att utveckla och bidra till en mer harmoniserad europeisk marknadskontroll så att allas vår tillvaro kan fungera som vanligt.

Det är viktigt för tilliten i samhället att vi kan ta saker för givet så att vi kan fokusera på det som är mer betydelsefullt. Därför är Swedacs uppdrag som marknadskontrollerande myndighet viktigt.