GD-bloggen

Energi har blivit en fråga för i princip alla i Sverige till följd av kriget i Ukraina. Elpriset har stigit kraftigt jämfört med vad vi har varit vana vid under över ett decennium, framför allt på grund av höga gaspriser i Europa. Energi är en resurs som likt alla andra resurser hanteras bäst genom eftertanke, det vill säga genom att använda den vid rätt tillfälle på dygnet och veckan till ”rätt” saker. Exakt vad som är ”rätt” sak och/eller tillfälle kan nog variera mellan oss, men det är att vi använder vår energi med eftertanke som är viktigast. Om alla vi energianvändare tillsammans tänker efter före så kan vi avsevärt bidra till att säkerställa robustheten i elsystemet.

Med Energimyndighetens kampanj ”Varje kilowattimme räknas” har vi under hösten och vintern uppmärksammat denna utmaning och gett råd om hur privatpersoner, företag och offentlig sektor kan minska elanvändningen med hjälp av energismarta val och vanor. Kampanjen tillsammans med prisbilden har konkret bidragit till att vi under hösten och vintern också har minskat vår nationella elförbrukning med 7-8 procent varje månad och har därmed bidragit till att minska störningsrisken i systemet avsevärt. Det spelar roll vad vi gör var och en och tillsammans!

Samtidigt arbetar Energimyndigheten i den andra, mindre synliga änden, med att i EU ställa ökade krav på de produkter som finns på marknaden och se till att kraven efterlevs. Det är ett långsiktigt arbete som innebär att de produkter som använder mest el och energi på marknaden, inte längre kan säljas. Tack vare arbetet med ekodesign och energimärkning bidrar vi till minskad ”onödig” energianvändning i Europa och Sverige. Som exempel krävdes det 600 kWh/år för att driva en kyl/frys under ett års tid 1996. Nu 20 år senare räcker det med 200 kWh. Detta tack vare teknikutveckling som till stor del har drivits fram med hjälp av energimärkningen och ekodesignkraven.

Ekodesignkraven omfattar effektivitet, utsläpp och funktion, men för vissa produkter även krav på att de ska gå att reparera, återanvända och återvinna. Resurseffektivitetskraven innebär bland annat att produkterna får längre livslängd, vilket minskar användningen av resurser för tillverkning. EU-länderna har nyligen röstat igenom nya ekodesignkrav för mobiltelefoner, trådlösa telefoner och surfplattor. Det blir den första produktgruppen där ekodesignkraven redan från start fokuserar på både effektivitet och hållbarhet/reparerbarhet, vilket ställer nya krav på vår marknadskontroll. Kontrollen behöver omfatta granskning av lagerhållning av reservdelar, livslängd på batterier, hur lätt en produkt är att reparera, samt tillgång på mjukvaruuppdateringar.

Vår marknadskontroll leder till att öka medvetenheten om kraven hos alla marknadens aktörer. En sund konkurrens mellan företag gynnar den innovationskraftiga svenska industrin och bidrar till att konsumenter får möjlighet att göra energi- och resurssmarta val.

Under Sveriges ordförandeskap i EU jobbar vi för att en utvidgad ekodesignlagstiftning ska omfatta nya produktområden som exempelvis textilier, möbler, stål och cement. Detta behövs om vi ska klara att uppnå de politiska energi- och klimatmålen i Sverige och EU, och nå Parisavtalet målsättningar.