Allt under kontroll – tre decennier av samordning av marknadskontroll
Sverige tar VM-brons i fotboll för herrar, regeringen inför en "pappamånad" i föräldraförsäkringen och svenska folket röstar ja till EG - bland mycket annat. Året var 1994 och det var även då Swedac fick uppgiften att samordna marknadskontrollen. I år fyller samordningsuppdraget 30 år.
Åtagandet föddes i kölvattnet av Sveriges inträde i dåvarande EG, Europeiska Gemenskapen. Så tidigt som 1993, då ett närmande till Europa var i full gång, lämnade Swedac, efter förfrågan, in en rapport till regeringen om att myndigheten ville och kunde stå för en samordning av marknadskontroll i landet. Lars Ettarp, Swedacs dåvarande generaldirektör, höll i taktpinnen.
– Han var väldigt intresserad av att Swedac skulle leda samordningen. Sedan 1980-talet förhöll vi oss redan till gemensamma europeiska regler om marknadskontroll, men samordningen var något nytt och en svensk konstruktion, berättar Viktoria Lindberg Martinell, utredare marknadskontroll på Swedac.
Argumentationen från Swedacs sida var bland annat att Swedac ägde kapaciteten och möjligheterna att ta hand om ett uppdrag som i mångt och mycket föll inom kvalitetsinfrastrukturen.
– Swedacs uppdrag hade växt redan något år tidigare, då reglerad mätteknik kom in i verksamheten. När Lars Ettarp och våra tidigare kollegor författade rapporten gjorde man en poäng av att samordning av marknadskontroll skulle vara ett naturligt tillägg till paletten, så att en helhet kunde bildas, berättar Mikael Schmidt, avdelningschef reglerad mätteknik på Swedac.
Rapporten föll väl ut, och Swedac fick uppdraget, som kunde starta redan 1994. Varken Viktoria Lindberg Martinell eller Mikael Schmidt var med på den tiden, men några eleganta dyk ner i arkiven vittnar om att det bland annat hölls en stor europeisk konferens om marknadskontroll i Stockholm år 1997.
Vad var de största skillnaderna om man jämför då och nu, när det handlar om vilka frågor som var och är aktuella?
– E-handeln bjöd inte alls på samma typ av utmaningar i början, vilket kanske säger sig självt. Det aktualiserades på allvar runt 2014, berättar Viktoria Lindberg Martinell, och tillägger:
– Men man kan också se stora likheter. Frågan om CE-märkning är ständigt aktuell, exempelvis, och vi har hittat informationskampanjer kring det från början av 2000-talet.
Sätt att arbeta skiljer sig
När det gäller metodbeskrivningar och kommunikationssystem länder emellan har mycket hänt under 30 år. Det åligger varje medlemsstat i EU att bedriva marknadskontroll, men hur samverkan sker och hur man gemensamt skyddar EU:s gränser är alltjämt en utmaning, berättar Mikael Schmidt.
– Numera är det mycket mer fokus på att harmonisera metoderna, så att alla länder gör likadant. Det har funnits, och finns i viss utsträckning kvar, skillnader i hur olika länder bedriver marknadskontroll. Det är relativt enkelt att ställa krav på produkter, svårare att ställa krav på ekonomiska aktörer och ännu svårare att ställa krav på medlemsländer, menar han.
Rådet bildas
När Swedac fick uppdraget att bedriva samordningen av marknadskontroll, fick man även uppgiften att sätta ihop ett råd med representanter från olika svenska myndigheter. 2004 klubbades en förordning igenom där Swedac formellt ålades att bilda rådet. Arbetet med att sätta ihop det hade då redan börjat.
– 2004 var vi redan i gång. Från början var det tänkt att vi skulle träffas 1–2 gånger per år, men vi ändrade själva till att träffas en gång per kvartal. Det är nyttiga träffar där representanter från 17 myndigheter får chansen att stöta och blöta information och erfarenheter. Rådet är en viktig del av Swedacs uppdrag som samordnare, säger Viktoria Lindberg Martinell.
Under 30 års tid har såklart mycket hänt, beslutats och diskuterats. Om man lyfter blicken, vad har egentligen uppnåtts under alla dessa år?
– Vi har satt i gång en samverkan och fått en fungerande modell för den. Vårt sätt att arbeta, systematiskt och ändamålsenligt, har smittat av sig på arbetet i Marknadskontrollrådet. Svenska myndigheter som är berörda har hittat synergier även utanför rådet, något som är samhället till gagn som helhet. Det är också spännande att vända på steken och fråga sig hur det hade sett ut om samordningen INTE hade funnits. Samhällsnyttan hade troligen inte varit lika hög, myndigheterna hade inte fått chansen att samverka eller utvecklas tillsammans mot en effektivare marknadskontroll, som i slutändan handlar om att skydda konsument och företag, säger Viktoria Lindberg Martinell.
Vad blir viktigast att fokusera på framåt?
– Utmaningarna på EU-nivå som vi nämnde tidigare är definitivt en nöt att knäcka. Hur harmoniseringen ska nås fullt ut. Nya regelverk tillkommer ständigt också, och AI-förordningen har kommit. Hur ska vi tillämpa den och koppla den till marknadskontroll? Det blir en fråga som kommer uppta vår tid en lång tid framöver, avslutar Mikael Schmidt.
Tidslinje
1993
Swedac överlämnar rapport till regeringen om att myndigheten anser sig bäst lämpad att sköta samordning av marknadskontroll i Sverige.
1994
Swedac tilldelas uppdraget
1995
Sverige går med i dåvarande EG efter folkomröstningen hösten 1994
2004
En formell förordning om inrättningen av ett marknadskontrollråd klubbas igenom
2019
Nya marknadskontrollförordningen börjar gälla