GD-bloggen

Min föregångare Johan Carlsons blogginlägg publicerades i november 2019, strax innan pandemin som kom att innebära stora förändringar för hela samhället och min myndighet. Då var tillsyns- och marknadskontrolluppdraget fortfarande ganska nytt för oss. Trots den stora ansträngning som pandemin innebar kan jag konstatera att vi nu har kommit långt i arbetet med tillsyn och marknadskontroll av tobak och liknande produkter.

Under sommaren 2022 fick Folkhälsomyndigheten ett utökat marknadskontrolluppdrag inom området tobak och liknande produkter. I den nya rollen som marknadskontrollmyndighet har vi även fått nya befogenheter. Dem använder vi för att säkerställa att produkterna uppfyller krav på skydd och säkerhet för konsumenter, och samtidigt skyddar ekonomiska aktörer mot illojal konkurrens.

Sedan vi fick marknadskontrolluppdraget har myndigheten handlagt många marknadskontrollärenden och tillsammans med Tullverket stoppat tusentals produkter med brister från att komma in på den svenska marknaden.
De senaste åren har vi sett nya nikotinprodukter på marknaden, såsom e-cigaretter och nikotinsnus. Användningen av dessa produkter har ökat snabbt och det är särskilt oroande med den stora ökning vi ser bland barn och unga. Samtidigt ser vi att det fortfarande är många unga som använder röktobak.

Förra året fick Sverige en ny lag om tobaksfria nikotinprodukter. Reglerna omfattar produktkrav, märkningskrav och regler om produktkontroll. Även enligt den lagen har Folkhälsomyndigheten ett tillsynsansvar.
Inom spårbarhet och säkerhetsmärkning av cigaretter och rulltobak har myndigheten sedan 2019 bedrivit mer än hundra tillsynsärenden mot detaljhandlare, partihandlare och tillverkare. Just nu pågår ett projekt i samarbete med över 50 kommuner för att kontrollera spårbarheten av cigaretter i detaljhandeln. Nästa år kommer reglerna om spårbarhet och säkerhetsmärkning att omfatta alla tobaksprodukter. Det innebär mer tillsyn och marknadskontroll, inte minst eftersom dessa produkter tillverkas i Sverige.

Arbetet med tillsyn och marknadskontroll innebär mycket samarbete både nationellt och internationellt. Exempelvis samarbetar Folkhälsomyndigheten med Läkemedelsverket för testning av e-cigaretter, med Tullverket i marknadskontrollärenden, med Polismyndigheten för spårning av tobaksvaror, samt med EU-länder, EU-kommissionen och WHO. De här samarbetena behöver vi utöka ännu mer.

Med stolthet kan jag säga att trots den stora ansträngning som pandemin inneburit har myndigheten parallellt kunnat hantera vårt uppdrag inom tillsyn och marknadskontroll av tobak och liknande produkter. Jag ser med tillförsikt fram emot en fortsatt utveckling och utökning av myndighetens tillsyn och marknadskontroll.

Sommar och en välförtjänt semester närmar sig med stormsteg! Medarbetarna på Arbetsmiljöverket har haft en intensiv vår då vi är inne i slutfasen av ett omfattande arbete med översyn av alla Arbetsmiljöverkets regler. Det är första gången på 40 år vi har gjort en samlad översyn. Målet är att skapa ett mer tydligt och sammanhållet regelverk, som också är enklare att anpassa till ett arbetsliv som förändras och där nya risker kan uppkomma. Planen är att de nya föreskrifterna ska signeras under högtidliga former i september i år. De kommer sedan att träda i kraft 2025.

Fokus med regelöversynen för enheten för produktsäkerhet som ansvarar för Arbetsmiljöverkets marknadskontroll har varit på de produktregler vi ansvarar för (maskiner, tryckbärande anordningar, enkla tryckkärl, stegar och ställningar samt utrustning samt utrustning som även kan användas i explosiva miljöer). Utöver dessa ansvarar vi även för marknadskontroll av personlig skyddsutrustning (PPE) som är avsedd för yrkesmässig användning. PPE-regelverket är en EU-förordning (som antas i sin helhet) så dessa regler har inte ingått i projektet.

I samband med översynen av regelverket jobbar vi även med att digitalisera både regler och stöd till dessa så att det ska bli lätt för olika målgrupper att arbeta förebyggande med sin arbetsmiljö och förstå hur reglerna ska användas utifrån den egna situationen.

Parallellt med vår regelöversyn har vi på europeisk nivå deltagit i revideringen av de europeiska maskinreglerna. Vi har arbetat hårt och fått in några viktiga regeländringar för bland annat vibrationer och ergonomi. Maskindirektivet övergår i och med detta arbete till en förordning. Förordningen, om allt går som planerat, kommer att publiceras i sommar och träder i kraft i sin helhet 2027.

Ett spännande projekt vi startat om just vibrationer är att genom marknadskontroll titta på vibrationer i handhållna maskiner med målet att vibrationsskadorna ska minska genom att tillverkarna uppnår EU-rättens krav på produkterna.

I övrigt kan jag konstatera att efter pandemin har internationella möten dragit igång med full kraft igen. Behovet av att ses fysiskt är stort efter flera år bakom skärmarna. Det är t.ex. många möten inbokade för de olika produktområdena inom det europeiska samarbetet för marknadskontroll. Vi deltar även, som ett av 11 länder, i ett europeiskt marknadskontroll-samarbete för cirkelsågar.

Ytterligare ett arbete som snart är i hamn är arbetet med att ta fram en ny marknadskontrollprocess utifrån marknadskontrollförordningen, (EU) 2019/1020. Vi har gjort en grundläggande analys av vår nuvarande process och modellerat fram en förbättrad version. Syftet med arbetet är att även framöver kunna garantera en rättssäker och effektiv marknadskontroll.

Det här blir min sista GD-blogg då mitt förordnande som GD på Arbetsmiljöverket går ut i slutet av september och i höst tar en ny del i livet vid. Jag önskar alla som arbetar med marknadskontroll och alla medarbetare på Arbetsmiljöverket lycka till i framtiden. Jag kommer att följa det fortsatt viktiga arbete som görs inom området samt Arbetsmiljöverkets arbete mot visionen: ingen ska bli sjuk, skadas eller dö av jobbet.

Energi har blivit en fråga för i princip alla i Sverige till följd av kriget i Ukraina. Elpriset har stigit kraftigt jämfört med vad vi har varit vana vid under över ett decennium, framför allt på grund av höga gaspriser i Europa. Energi är en resurs som likt alla andra resurser hanteras bäst genom eftertanke, det vill säga genom att använda den vid rätt tillfälle på dygnet och veckan till ”rätt” saker. Exakt vad som är ”rätt” sak och/eller tillfälle kan nog variera mellan oss, men det är att vi använder vår energi med eftertanke som är viktigast. Om alla vi energianvändare tillsammans tänker efter före så kan vi avsevärt bidra till att säkerställa robustheten i elsystemet.

Med Energimyndighetens kampanj ”Varje kilowattimme räknas” har vi under hösten och vintern uppmärksammat denna utmaning och gett råd om hur privatpersoner, företag och offentlig sektor kan minska elanvändningen med hjälp av energismarta val och vanor. Kampanjen tillsammans med prisbilden har konkret bidragit till att vi under hösten och vintern också har minskat vår nationella elförbrukning med 7-8 procent varje månad och har därmed bidragit till att minska störningsrisken i systemet avsevärt. Det spelar roll vad vi gör var och en och tillsammans!

Samtidigt arbetar Energimyndigheten i den andra, mindre synliga änden, med att i EU ställa ökade krav på de produkter som finns på marknaden och se till att kraven efterlevs. Det är ett långsiktigt arbete som innebär att de produkter som använder mest el och energi på marknaden, inte längre kan säljas. Tack vare arbetet med ekodesign och energimärkning bidrar vi till minskad ”onödig” energianvändning i Europa och Sverige. Som exempel krävdes det 600 kWh/år för att driva en kyl/frys under ett års tid 1996. Nu 20 år senare räcker det med 200 kWh. Detta tack vare teknikutveckling som till stor del har drivits fram med hjälp av energimärkningen och ekodesignkraven.

Ekodesignkraven omfattar effektivitet, utsläpp och funktion, men för vissa produkter även krav på att de ska gå att reparera, återanvända och återvinna. Resurseffektivitetskraven innebär bland annat att produkterna får längre livslängd, vilket minskar användningen av resurser för tillverkning. EU-länderna har nyligen röstat igenom nya ekodesignkrav för mobiltelefoner, trådlösa telefoner och surfplattor. Det blir den första produktgruppen där ekodesignkraven redan från start fokuserar på både effektivitet och hållbarhet/reparerbarhet, vilket ställer nya krav på vår marknadskontroll. Kontrollen behöver omfatta granskning av lagerhållning av reservdelar, livslängd på batterier, hur lätt en produkt är att reparera, samt tillgång på mjukvaruuppdateringar.

Vår marknadskontroll leder till att öka medvetenheten om kraven hos alla marknadens aktörer. En sund konkurrens mellan företag gynnar den innovationskraftiga svenska industrin och bidrar till att konsumenter får möjlighet att göra energi- och resurssmarta val.

Under Sveriges ordförandeskap i EU jobbar vi för att en utvidgad ekodesignlagstiftning ska omfatta nya produktområden som exempelvis textilier, möbler, stål och cement. Detta behövs om vi ska klara att uppnå de politiska energi- och klimatmålen i Sverige och EU, och nå Parisavtalet målsättningar.