GD-bloggen

Inledningen av 2020 har tyvärr präglats av Covid-19, en pandemi som påverkar samhället i grunden.

Många kan nog ha kommit att förknippa MSB med helt andra ansvarsområden än marknadskontroll genom det mediala flödet. Jag brukar beskriva vårt uppdrag som att det spänner över frågor som räddningstjänst, olycksförebyggande arbete, krisberedskap, civilt försvar, cybersäkerhet och säkra kommunikationer. Myndigheten har alltså många strängar på sin lyra, och en är att vara marknadskontrollmyndighet.

Fördjupad integration och gemensamma insatser gör oss mer starka att hantera internationella utmaningar tillsammans, exempelvis pandemier. Det finns all anledning att bejaka ett utvecklat EU-system även när det gäller marknadskontroll.

När det gäller marknadskontroll har vi ett operativt ansvar för ett antal olika produkter, främst reglerade genom fem EU-rättsakter som MSB ansvarar för. De fem rättsakterna reglerar aerosolbehållare, transportabla tryckbärande anordningar (t.ex. gasflaskor), gasanordningar (t.ex. gasolgrillar), pyrotekniska artiklar och sprängämnen för civilt bruk. EU är viktigare än någonsin.

Den här GD-bloggen har ju till syfte att beskriva hur marknadskontroll bidrar till ett tryggare samhälle och rättvis konkurrens, och regeringen har dessutom sagt att den inre marknaden ska vara en huvudprioritering 2019-2024.

Att regeringens prioriterar den inre marknaden, som är en av EU:s största framgångar, blir sannolikt ännu viktigare när pandemin har passerat, och den ekonomiska återuppbyggnaden ska genomföras. Med över 500 miljoner konsumenter och 24 miljoner företag är den inre marknaden världens största marknadsplats och är betydelsefull för Sveriges konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning.

Regeringen vill genom sina prioriteringar ta ett samlat grepp om den inre marknaden och de fyra friheterna (varor, tjänster, personer och kapital) eftersom de är ömsesidigt beroende av varandra. Målsättningen är ju att den inre marknaden ska fungera bättre i praktiken och att efterlevnaden av gällande regelverk ska förbättras. Detta är något som även vi myndigheter måste prioritera i vår verksamhet, och särskilt viktigt är det i uppbyggnaden av Europas ekonomier efter Covid-19 pandemin.

Regeringens önskan sammanfaller också med rättsliga förändringar på EU-nivå.

Under nästa år träder den nya EU-förordningen (EU 2019/1020) om marknadskontroll ikraft. Motiven för marknadskontroll som en garant för den inre marknadens funktion har inte förändrats: Produkter som inte överensstämmer med kraven och osäkra produkter, utsätter medborgarna för risker och kan snedvrida konkurrensen. Aktörer som säljer produkter som uppfyller kraven inom unionen ska inte konkurreras ut av oseriösa aktörer som fuskar med kraven, på bekostnad av säkerheten. Den inre marknaden kan stärkas genom stärkt marknadskontroll, tydliga, transparenta och heltäckande regler för de ekonomiska aktörerna, ökade kontroller av överensstämmelse och ett närmare samarbete över gränserna från marknadskontrollmyndigheternas sida, bland annat genom samarbete med tullmyndigheterna. Den nya förordningen ger våra myndigheter utökade verktyg för att kontrollera efterlevnaden av produktreglerna.

I tidigare inlägg här på bloggen har jag framfört vår målbild att öka informationen till aktörerna, och även belyst utmaningarna vi har för att få kunskap om den nationella marknaden för de olika produktsektorer som MSB ansvarar för. Kunskap om den nationella marknaden är viktigt och blir ännu viktigare inför den första nationella strategin för marknadskontroll.

Den nationella strategin för marknadskontroll är ett krav som ställs genom den nya EU-förordningen om marknadskontroll vilken ska upprättas av Sverige senast i juli 2022. Här bör det finnas möjlighet till bra samverkan mellan marknadskontrollmyndigheterna så att underlag kan levereras till det nya nationella samordningskontoret.

Vi på de marknadskontrollerande myndigheterna har en spännande tid framför oss, med ett omfattande arbete att stärka den inre marknaden enligt regeringens prioriteringar!