Energimärkningen fyller 20 år – en färgglad framgångssaga
Till exempel när man ska köpa nya vinterdäck till bilen eller när en ny kyl ska inhandlas. Och om jag ändå ska investera i en ny kyl så vill jag att den ska vara energisnål, men även tyst och rymma minst 10 liter mjölk och kanske en och annan holländsk ost.
I början av 90-talet blev energimärkningen som styrmedel svaret på frågan hur man skulle minska vitvarornas energianvändning, och först ut att få energimärkning var kylar och frysar. 1995 infördes den första energimärkningen med färgglada energiklasser i skalan A-G.
Tio år senare kompletterades energimärkningsdirektivet av ekodesigndirektivet, som ställer minimikrav på produkters energianvändning, och redan 2006 hade energianvändningen i hemmen minskat med hälften.
I dag står ekodesign och energimärkning för hälften av EU:s mål om 20 % energieffektivisering till år 2020 och en fjärdedel av de minskade växthusgasutsläppen. Dessutom har varje enskilt hushåll i Europa sparat i genomsnitt 500 euro per år till följd av dessa krav.
I Sverige är det vi på Energimyndigheten som är ansvarig marknadskontrollmyndighet för ekodesign- och energimärkningsförordningarna. Vi arbetar även förebyggande, bland annat genom att informera branschen om kommande förordningar och genom återkommande dialog med tillverkare, leverantörer och återförsäljare.
I dag ansvarar Energimyndigheten för 47 produktförordningar under ekodesign och energimärkningsdirektiven – allt från vitvaror till ventilationssystem. Vår marknadskontroll är helt avgörande för att ekodesign och energimärkning ska ha någon effekt.
Vi har under det senaste året även utökat våra resurser kring marknadskontroll för att behålla effekterna samt utveckla metoderna kring marknadskontroll av energirelaterade produkter, dels till följd av fler produktförordningar men även på grund av att de produkter som regleras blir mer och mer komplexa.
I ljuset av FN:s globala hållbarhetsmål och EU:s cirkulär ekonomipaket ser jag med spänning fram emot hur dessa styrmedel kan fortsätta att utvecklas till att täcka fler aspekter kring resurseffektivitet framöver.
Erik Brandsma, Energimyndigheten
