GD-bloggen

Tillgången på internet och sociala medier och hur det påverkar vårt sätt att läsa nyheter och ta till oss fakta diskuteras livligt. Vi har fått helt nya möjligheter att sprida och ta till oss information – men det finns också avigsidor med det nya medielandskapet. Ett problem är att felaktiga nyheter, ”fake news”, planteras av exempelvis ideologiska eller kommersiella skäl och sprids vidare, ibland av intet ont menande personer som tror att uppgifterna är sanna. Den 13 mars i år uppmärksammades därför ”Källkritikens dag” för första gången, på initiativ av Metros Viralgranskaren. Även skolornas roll för att peka på behovet av källkritik från oss var och en lyfts fram i debatten.

Vi som arbetar med marknadskontroll av produkter kan se en liknande utveckling. Internethandel har många fördelar för både köpare och säljare. Oavsett om du bor i storstad eller landsbygd kan du t.ex. köpa specialprodukter som du tidigare bara kunde köpa i vissa större städer. Omkostnader och försäljningspris kan hållas lägre än i fysiska butiker. Det är möjligt att bygga upp en framgångsrik verksamhet som fyller högt ställda krav oavsett om verksamheten utgår från Heby, Lammhult eller Hongkong. Antalet produkter blir fler och fler, och det är enkelt att sälja produkter över i princip hela världen. Men hur vet jag att det inte är ”fake products” som jag köper?

Jag kan sitta hemma och beställa elprylar från en webbsida med svensk text och betala med svensk valuta för att sedan när varorna levererats till mig upptäcka att jag köpt av ett företag baserat i ett land utanför EU. Om CE-märke och säkerhetsanvisningar på svenska saknas har jag inte köpt en produkt avsedd att säljas i Sverige. Produkterna uppfyller inte EU-kraven på märkning och dokumentation och är alltså inte tillverkade för att användas i Sverige. I värsta fall kan produkterna vara farliga, om de inte följer internationell standard och uppfyller EU-krav på exempelvis elsäkerhet och störningar (EMC). Tyvärr har vi sett produkter som köpts via nätet, t.ex. mobilladdare, balansbrädor och ledlampor, med stora säkerhetsbrister.

Åter till parallellen med ”fake news” och behovet av källkritik. Enligt Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet, får vi allt mer information som inte passerat några kvalitetskontroller. Detta gör att ansvaret allt mer förskjuts från traditionella grindvakter, som de journalistiska medierna, till oss som medborgare. Därför blir det allt viktigare att vi utvecklar våra kunskaper och förmågor att välja, söka och bedöma information och dess tillförlitlighet.

På samma sätt behöver vi utveckla vårt sätt att söka och bedöma information om produkter som vi köper via internet, att vara källkritiska. Här är några enkla råd:
• Verkar företaget som marknadsför produkterna trovärdigt?
• Har du tidigare erfarenhet av företaget?
• Ställ gärna frågor om CE-märkning, anvisningar på svenska och vilket företag som är leverantör. Bilder på märkningen kan vara till hjälp. Om du har svårt att få vettiga svar finns skäl att vara misstänksam.
• Är en produkt förvånansvärt billig? Det är en fråga som man bör ställa sig vid internetköp, på lågprismarknaden och på semesterresan. Piratkopierade produkter är ibland billigare beroende på att man sparat bort på säkerhetsdetaljer i produktionen.

Det kan också vara en produkt som snabbt växer i popularitet som gör att tillverkare som saknar kunskap om produktkrav involveras.
Om du trots allt köper en produkt som inte håller måttet är det i första hand till leverantören du ska ställa krav. Inom Europa kan Konsument Europas klagoguide användas. Tipsa gärna oss på Elsäkerhetsverket om du träffar på misstänkta elektriska produkter eller leksaker, men glöm inte att reklamera produkterna – du kan göra skillnad!

Elisabet Falemo, Elsäkerhetsverket