GD-bloggen

I november förra året släppte International Energy Agency (IEA) sin rapport – World Energy Outlook. I rapportens New Policies Scenario gör IEA bedömningen att den globala energianvändningen kommer att öka med 27 procent till år 2040. Energieffektivisering är en viktig pusselbit för att hejda utvecklingen av en ökad energianvändning, och utan fortsatt energieffektivisering bedöms energiefterfrågan vara dubbelt så hög år 2040 jämfört med idag.

Detta visar på hur viktigt det är att marknadskontrollmyndigheter runt om i världen fortsätter att driva på utvecklingen av mer energi- och resurseffektiva produkter. För Energimyndighetens del handlar det om att säkerställa att produkter som släpps ut på den svenska marknaden följer EU:s lagstiftning avseende ekodesign och energimärkning – vilket är en förutsättning för att vi ska kunna minska vår energianvändning.

Innan årsskiftet och under januari i år röstade EU igenom reviderade krav för nio produktförordningar och en helt ny ekodesignförordning för servar och datalagringsprodukter. Dessutom togs beslut om att ändra energimärkningsetiketten för de produkter som har krav på energimärkning.

På den nya energimärkningsetiketten som införs under 2021 kommer skalan att sänkas tillbaka till A-E istället för A+++- E. Att man behöver göra detta beror på att produkter blivit allt mer effektiva och att skalan så att säga slagit i taket. Dessutom visar undersökningar att konsumenter är mer benägna att välja en produkt med märkning A framför en med märkning B, än vad de är i valet mellan A+ och A++.

EU-kommission bedömer att de nya etiketterna kommer att spara 38,1 TWh per år från år 2030. Det går att jämföra med hela Ungerns årliga energianvändning, eller en tiondel del av Sveriges. Det tycker jag och säkert flera med mig är ganska häftigt.

Det handlar dock inte bara om energianvändningen i bruksfasen utan om att förlänga en produkts livslängd. Många av de produkter vi använder dagligen såsom teven, diskmaskinen, tvättmaskinen eller kylskåpet, är produkter som förr eller senare går sönder. Jag tror alla varit med om att det ibland är billigare att köpa en helt ny pryl än att köpa in reservdelar (om det ens går). För att bryta trenden av att vi hellre köper nytt än reparerar, så har EU infört nya krav på resurseffektivitet.

Kraven på resurseffektivitet regleras via de nya ekodesignförordningarna som träder i kraft under 2021. Kraven ska underlätta produkternas reparerbarhet, återanvändning och återvinning. Snart måste tillverkare säkerställa att det finns reservdelar som ska kunna göras tillgängliga inom en begränsad leveranstid. Dessutom ska det finnas information om hur man tar isär komponenter för att underlätta materialåtervinning.

I år har kylar och frysar, skärmar, disk- och tvättmaskiner samt svetsutrustning fått nya resurseffektivitetskrav som gäller från år 2021, men betydligt fler produkter står på tur och kommer få liknande krav framöver.

Visst är det tur att vi har fungerande regelverk som gör det enkelt för oss alla att välja rätt? Men för att minska energianvändningen och påverkan på klimatet bär vi alla också ett eget ansvar.

Nyligen gick Energimyndighetens egna energikonferens Energiutblick av stapeln. Det blev en välbesökt och lyckad dag med många spännande talare och möten över branschgränserna.

Temat för dagen löd: Så accelererar vi energiomställningen – med människan i centrum. Vi har kommit till en punkt där vi bland annat tack vare effektiv marknadskontroll har en stor mängd välfungerande och energieffektiv teknik till vårt förfogande – men för att uppnå ett hållbart samhälle måste omställningen till ett förnybart och energieffektivt energisystem gå ännu snabbare.

Nu är det upp till oss, vi som marknadskontrollmyndigheter, privatpersoner, medmänniskor, med flera, att börja skapa en verklig förändring

Robert Andrén, Generaldirektör Energimyndigheten