Marknadskontroll – hörnsten i EU-bygget för en hållbar framtid
Vi är utan tvekan med om någonting som vi tidigare inte har varit med om – en pandemi som får omfattande konkreta konsekvenser för oss alla, både i arbetet och privat. Trots att det är en märklig och på så många sätt tråkig och lite ödesmättad känsla som ligger över oss behöver vi mobilisera och fortsätta arbeta med att göra världen mer hållbar. Det är avgörande att allt det arbete vi hittills gjort för att nå ett hållbart samhälle kan fortsätta med en ännu större kraft när vi kommer ut ur denna situation.
Efter flera års minskad energianvändning har användningen sedan 2015 börjat gå upp igen inom EU. Vid årsskiftet presenterade den nya EU-kommissionen ”den gröna given”. En viktig del i den är utan tvekan ekodesign och energimärkning.
Ekodesign- och energimärkningslagstiftningarna beräknas bidra med nästan hälften av EU:s energieffektiviseringsmål på 20 procent effektivare energianvändning år 2020 respektive 32,5 procent år 2030. För att säkerställa att målen förverkligas är en effektiv och samordnad marknadskontroll viktig. Därför har Energimyndigheten medverkat i EU-projektet EEPLIANT 2 tillsammans med 14 andra EU-länders marknadskontrollmyndigheter.
EEPLIANT 2 är ett EU-finansierat marknadskontrollprojekt inom ekodesign och energimärkning. Det har utförts marknadskontroll av bl.a. kylskåp och frysar för hushåll och professionellt bruk samt på energianvändningen i standby för bl.a. datorer och på routrar som är uppkopplade via ett trådlöst nätverk. Åtgärderna inom projektet bedöms ge en minskad elanvändning på 1,6 miljarder kilowattimmar per år i EU år 2030. Det motsvarar en besparing för EU:s medborgare på ungefär 3,6 miljarder kronor. Dessutom har samarbetet bidragit till effektivare marknadskontroll.
Att effektiviteten förbättrats visas bl.a. av följande exempel. Av testade kylskåp och frysar för hushåll avvek 40 procent från vad tillverkaren hade angivit på energimärkningen, 22 av 29 kylskåp och frysar för professionellt bruk uppvisade brister. 59 produkter testades avseende nätverksstandby och 80 procent av dessa hade brister, det vanligaste var att de använde mer energi än vad ekodesignkraven tillåter. Det finns tyvärr produkter som inte uppfyller lagkraven eller vad tillverkaren lovar, genom ett riskbaserat urval har man lyckats identifiera dessa produkter. En effektiv marknadskontroll är central för både seriösa företag och konsumenters tilltro på att marknaden verkligen fungerar som tänkt. Målet är att produkter som inte uppfyller lagkraven ska tas bort från marknaden vilket är en förutsättning för att EU ska uppnå energi- och klimatpolitiska mål bl.a. för energieffektivisering.
Ekodesign och energimärkning har en direkt påverkan på möjligheterna att nå EU:s ambition om att bli världens första klimatneutrala världsdel till 2050. Ekodesign och energimärkning berör produkter inom nästan alla delar av samhället. Det handlar med andra ord om konkreta verktyg som innebär att såväl tillverkare som konsumenter och många andra aktörer i samhället tillsammans kan bygga en långsiktigt hållbar framtid.
Det våras för digitalisering och tillståndsprövningar
Snöfattig har vintern varit på många håll i landet. Kanske har det bidragit till att klimatfrågan nämns allt oftare i samhällsdebatten. På Naturvårdsverket märker vi av ett ökat fokus på klimat genom fler uppdrag med relation till klimat, fler frågor till myndigheten och fler besök på vår webbplats.
För att bidra till att minska både klimatpåverkan och annan miljöpåverkan för elutrustning och batterier har vi lagom till vårens antågande lanserat e-tjänsten för utökat producentansvar (EUPA). I tjänsten kan producenter av elutrustning och batterier anmäla sig och lämna uppgifter för den årliga rapporteringen i enlighet med producentansvaret. Detta nya it-stöd för ska bidra till att göra den digitala rapporteringen enklare för företag som omfattas av producentansvaret. Den ska också ge nya möjligheter för tillsynsarbetet och samtidigt möjligheter till bättre statistik om avfall.
Tanken är att det ska bli lättare för hushållen att källsortera en ännu större del av sitt avfall. Från och med 2021 kommer insamlingssystemen behöva ha tillstånd för att samla in förpackningar och returpapper från hushåll. Idag är det ungefär 30-40 procent av hushållen som har bostadsnära insamling (enligt Avfall Sverige). Målet är att alla i Sverige erbjudas bostadsnära insamling från 2025. Naturvårdsverket är mitt upp i att vägleda i den ansökningsprocessen. Ett annat viktigt arbete är att tolka hur förordningarna och lagtexter ska appliceras i praktiken.
När vi nu går mot varmare och ljusare tider och ni kanske börjat tänka på picknick utomhus, kan det vara bra att veta att EU har fattat beslut om ett så kallat engångsplastdirektiv. Direktivet innehåller en rad åtgärder om hur medlemsländerna ska komma till rätta med vissa plastprodukters negativa påverkan på miljön. För att minska nedskräpningen och effektivisera resursanvändningen. Vissa engångsartiklar av plast kommer att förbjudas medan andra ska användas i mindre omfattning än idag. Andra åtgärder och förändringar är märkning av produkter, informationsinsatser, nationella mål för minskad användning, ökade mål för insamling och utökat producentansvar. För den som vill veta mer finns information på Naturvårdsverkets webbplats.
Att sluta cirklar blir alltmer centralt. Åtgärderna i EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi berör alla delar av samhället. Att ställa om till en cirkulär ekonomi är ett långsiktigt åtagande och vi behöver alla vara med och bidra till ett mer resurseffektivt samhälle.
Björn Risinger, Generaldirektör, Naturvårdsverket
Säkerhetsbrister på lekland
Alla barn har rätt till lek i en stimulerande, trygg och lämplig miljö. Det framgår av FN:s konvention om barns rättigheter. Men det är också viktigt att leken är säker. Tyvärr är den inte alltid det. Det har vi kunnat se både genom anmälningar till Konsumentverket och genom de två kontroller vi har gjort.
Antalet anmälningar till Konsumentverket om olyckor på lekland har ökat sedan 2005, då den första anmälan kom in. Totalt har myndigheten fått in drygt ett åttiotal anmälningar från konsumenter och underrättelser från företag om olyckor på lekland. De flesta olyckorna har varit relaterade till hoppborgar, rutschbanor och studsmattor. De vanligaste skadorna är frakturer, följt av huvudskador.
Bristerna som vi har upptäckt vid våra kontroller handlar i de flesta fall om felaktiga konstruktioner, men även om slitage och eftersatt underhåll. Bland de allvarligaste felen som upptäckts var konstruktioner med öppningar där barn riskerar att fastna med huvudet och strypas eller hängas. Detta fanns på alla granskade lekland.
Det här är både skrämmande och helt oacceptabelt. Visst är all lek av vildare karaktär förenad med vissa risker. Det vet nog alla föräldrar. Att barn till exempel krockar med varandra är svårt att komma ifrån. Men i anmälningarna till Konsumentverket är rutschbanor, hoppborgar och studsmattor iblandade i de flesta olyckorna. Här är det fråga om risker som går att förebygga, bland annat genom årliga besiktningar, tätare egenkontroller, övervakning av besökarna samt, inte minst, att identifierade brister åtgärdas.
Med anledning av att vi i vår senaste kontroll har kunnat konstatera att säkerheten inte har blivit bättre valde jag att skriva till branschen. I brevet betonar jag bland annat kravet på årlig besiktning och att säkerhetsbrister som påträffas måste åtgärdas, i de allvarliga fallen omedelbart. Det är inte acceptabelt att allvarliga risker finns kvar efter att de identifierats.
I år har vi inlett en större granskning av lekland. Ser vi fortsatta brister i säkerheten kommer vi inte att tveka inför att vidta rättsliga åtgärder. Det kan handla om förbud och det kan handla om höga viten och sanktionsavgifter. Driver man lekland har man ett mycket stort ansvar att se till att utrustning och miljö är säker.
Cecilia Tisell, Generaldirektör, Konsumentverket