GD-bloggen

I november förra året släppte International Energy Agency (IEA) sin rapport – World Energy Outlook. I rapportens New Policies Scenario gör IEA bedömningen att den globala energianvändningen kommer att öka med 27 procent till år 2040. Energieffektivisering är en viktig pusselbit för att hejda utvecklingen av en ökad energianvändning, och utan fortsatt energieffektivisering bedöms energiefterfrågan vara dubbelt så hög år 2040 jämfört med idag.

Detta visar på hur viktigt det är att marknadskontrollmyndigheter runt om i världen fortsätter att driva på utvecklingen av mer energi- och resurseffektiva produkter. För Energimyndighetens del handlar det om att säkerställa att produkter som släpps ut på den svenska marknaden följer EU:s lagstiftning avseende ekodesign och energimärkning – vilket är en förutsättning för att vi ska kunna minska vår energianvändning.

Innan årsskiftet och under januari i år röstade EU igenom reviderade krav för nio produktförordningar och en helt ny ekodesignförordning för servar och datalagringsprodukter. Dessutom togs beslut om att ändra energimärkningsetiketten för de produkter som har krav på energimärkning.

På den nya energimärkningsetiketten som införs under 2021 kommer skalan att sänkas tillbaka till A-E istället för A+++- E. Att man behöver göra detta beror på att produkter blivit allt mer effektiva och att skalan så att säga slagit i taket. Dessutom visar undersökningar att konsumenter är mer benägna att välja en produkt med märkning A framför en med märkning B, än vad de är i valet mellan A+ och A++.

EU-kommission bedömer att de nya etiketterna kommer att spara 38,1 TWh per år från år 2030. Det går att jämföra med hela Ungerns årliga energianvändning, eller en tiondel del av Sveriges. Det tycker jag och säkert flera med mig är ganska häftigt.

Det handlar dock inte bara om energianvändningen i bruksfasen utan om att förlänga en produkts livslängd. Många av de produkter vi använder dagligen såsom teven, diskmaskinen, tvättmaskinen eller kylskåpet, är produkter som förr eller senare går sönder. Jag tror alla varit med om att det ibland är billigare att köpa en helt ny pryl än att köpa in reservdelar (om det ens går). För att bryta trenden av att vi hellre köper nytt än reparerar, så har EU infört nya krav på resurseffektivitet.

Kraven på resurseffektivitet regleras via de nya ekodesignförordningarna som träder i kraft under 2021. Kraven ska underlätta produkternas reparerbarhet, återanvändning och återvinning. Snart måste tillverkare säkerställa att det finns reservdelar som ska kunna göras tillgängliga inom en begränsad leveranstid. Dessutom ska det finnas information om hur man tar isär komponenter för att underlätta materialåtervinning.

I år har kylar och frysar, skärmar, disk- och tvättmaskiner samt svetsutrustning fått nya resurseffektivitetskrav som gäller från år 2021, men betydligt fler produkter står på tur och kommer få liknande krav framöver.

Visst är det tur att vi har fungerande regelverk som gör det enkelt för oss alla att välja rätt? Men för att minska energianvändningen och påverkan på klimatet bär vi alla också ett eget ansvar.

Nyligen gick Energimyndighetens egna energikonferens Energiutblick av stapeln. Det blev en välbesökt och lyckad dag med många spännande talare och möten över branschgränserna.

Temat för dagen löd: Så accelererar vi energiomställningen – med människan i centrum. Vi har kommit till en punkt där vi bland annat tack vare effektiv marknadskontroll har en stor mängd välfungerande och energieffektiv teknik till vårt förfogande – men för att uppnå ett hållbart samhälle måste omställningen till ett förnybart och energieffektivt energisystem gå ännu snabbare.

Nu är det upp till oss, vi som marknadskontrollmyndigheter, privatpersoner, medmänniskor, med flera, att börja skapa en verklig förändring

Robert Andrén, Generaldirektör Energimyndigheten

Marknadskontrollrådet är ett nationellt samordningsorgan för frågor om marknadskontroll som Naturvårdsverket är en del utav. Marknadskontroll syftar till att garantera säkerhet, hälsa och konsumentskydd och att motverka snedvridning av konkurrens mellan företag. För Naturvårdsverket ligger mycket fokus gällande marknadskontroll på producentansvaret.

För över två år sedan skrev Naturvårdsverket ett inlägg på denna blogg om vårt arbete med producentansvar. Vi skrev om hur producentansvar innebär att den som ger upphov till en produkt ska ta kostnaderna för att samla in, återvinna och behandla avfallet som uppstår när produkten är förbrukad. Vi konstaterade också att som producent räknas den som gör en produkt som omfattas av producentansvar tillgänglig på den svenska marknaden. Vi pekade på att i producentansvaret ingår att utforma produkten så att återanvändning och materialåtervinning främjas. Men vi lyfte också fram att det finns en stor potential för producenter, om det som idag betraktas som avfall istället skulle ses som en resurs.

Sedan dess har det hänt otroligt mycket inom producentansvarsområdet. Förra året godkände Europeiska unionens råd Europaparlamentets preliminära överenskommelse om de fyra lagstiftningsförslagen i avfallspaketet. De nya reglerna träder i kraft den 5 juli 2020 med några undantag som har längre tid för införlivande. Avfallspaketet ska leda till ökad materialåtervinning och bidra till inrättandet av en cirkulär ekonomi. För producentansvaret så innebär avfallspaketet att minimikrav för system för utökat producentansvar införs. Vidare har vår nationella lagstiftning förändrats med nya regler för producentansvar för förpackningar och returpapper som bland annat innebär att de som samlar in förpackningar och returpapper från hushåll måste söka tillstånd från Naturvårdsverket. De nya förslagen innebär även att producenter och insamlingssystem får en rapporteringsskyldighet och ska betala tillsynsavgift till Naturvårdsverket.

Producentansvaret i Europa är minst sagt under förändring. De politiska trenderna gå mot att ställa ökade krav på producenter att skapa hållbara produkter. Man vill ta ett helhetsansvar för produkternas livscykel. Den ständigt ökade mängden avfall har skapat en våg av ny och påtänkt lagstiftning samt höjda återvinningsmål för nya produktkategorier. Engångsplast kommer inom en snar framtid att regleras av EU:s direktiv för engångsplast där bland annat producentansvar har diskuterats för ett antal produkter. Andra områden som eventuellt kan komma att omfattas av producentansvar är textilier, möbler och byggnadsmaterial.

Detta innebär även stora utmaningar för oss på Naturvårdsverket. För att möta de utmaningar som vi har framför oss arbetar Naturvårdsverket nu bland annat på att ta fram en ny IT-lösning som kan hantera existerande och kommande producentansvar med rapporteringsplikt. System som vi hoppas ska göra det så enkelt som möjligt för alla producenter att leva upp till nuvarande och kommande krav. Vill ni veta mer om producentansvar och vårt arbete är ni välkomna att läsa mer på Naturvårdsverkets hemsida.

Kerstin Cederlöf, Stf. Generaldirektör Naturvårdsverket

2018 har varit ett händelserikt år, såväl i vår omvärld som för Swedac. Jag själv tillträdde i september som chef för myndigheten och regeringens beslut i början av året att flytta verksamheten i Stockholm till Borås har förstås inneburit stora utmaningar, främst genom kompetenstapp och stora rekryteringsbehov. Verksamheten har dock på ett beundransvärt sätt upprätthållits av kvarvarande medarbetare och en samlokalisering kommer på sikt att ge stora fördelar för myndighetens verksamhet och förnyelse. Vi ser med stor tillförsikt fram emot 2019 med många nya medarbetare och en förbättrad ekonomi genom ett utökat anslag.

Trots utmaningarna har också Marknadskontrollrådet kunnat genomföra många av de viktiga inplanerade aktiviteter som var inbokade för 2018.

Förhandlingarna om det nya varupaketet har fortgått hela året och kommer att fortsätta in på nästa år. I slutet av december 2017 lämnade Kommissionen över ett förslag till ett nytt ”varupaket” omfattande två nya EU-förordningar om marknadskontroll respektive ömsesidigt erkännande. Marknadskontrollrådet har under året varit aktivt i att bistå regeringen i förhandlingsarbetet framför allt om synpunkter på innehållet i marknadskontrollförordningen.

Marknadskontrolldagen 2018, ett seminarium för marknadskontrollmyndigheternas inspektörer, jurister och chefer som arbetar med marknadskontroll genomfördes den 18 april på Nalen i Stockholm. Det var andra gången som Marknadskontrolldagen genomfördes och ambitionen är att den ska hållas vart annat år. Ungefär 125 personer från 17 myndigheter deltog och utvärderingen av dagen visade att evenemanget var mycket uppskattat.

Vidare har Marknadskontrollrådet genomfört alla inplanerade rådsmöten under året där fokus har varit att genomföra de viktigaste aktiviteterna trots bristande resurser i sekretariatet och därför har en del av de inplanerade aktiviteterna flyttats fram till 2019.

Marknadskontrollrådet har dessutom i olika arbetsgrupper varit flitiga i att utbyta erfarenheter och samverka för att öka effektiviteten i kontrollen. En arbetsgrupp har även påbörjat planeringen av seminariet Din produkt, ditt ansvar som kommer äga rum den 24 april 2019.

Jag vill avslutningsvis rikta ett stort tack till er alla för er del i vårt gemensamma ansvar att effektivisera marknadskontrollen i Sverige samt bistå regeringen med synpunkter om varupaketet när dessa har efterfrågats.

Högt på den politiska dagordning för 2019 som påverkar vår gemensamma verksamhet står förstås den svenska regeringsbildningen, Brexit-frågan och det pågående arbetet med utformningen av varupaketet. Vi har ett minst sagt ett spännande 2019 framför oss, men jag hoppas att ni alla innan dess får njuta av några lediga dagar innan det nya året tar vid.

God jul och gott nytt år!

Ulf Hammarström, Generaldirektör, Swedac