GD-bloggen

Tillgången på internet och sociala medier och hur det påverkar vårt sätt att läsa nyheter och ta till oss fakta diskuteras livligt. Vi har fått helt nya möjligheter att sprida och ta till oss information – men det finns också avigsidor med det nya medielandskapet. Ett problem är att felaktiga nyheter, ”fake news”, planteras av exempelvis ideologiska eller kommersiella skäl och sprids vidare, ibland av intet ont menande personer som tror att uppgifterna är sanna. Den 13 mars i år uppmärksammades därför ”Källkritikens dag” för första gången, på initiativ av Metros Viralgranskaren. Även skolornas roll för att peka på behovet av källkritik från oss var och en lyfts fram i debatten.

Vi som arbetar med marknadskontroll av produkter kan se en liknande utveckling. Internethandel har många fördelar för både köpare och säljare. Oavsett om du bor i storstad eller landsbygd kan du t.ex. köpa specialprodukter som du tidigare bara kunde köpa i vissa större städer. Omkostnader och försäljningspris kan hållas lägre än i fysiska butiker. Det är möjligt att bygga upp en framgångsrik verksamhet som fyller högt ställda krav oavsett om verksamheten utgår från Heby, Lammhult eller Hongkong. Antalet produkter blir fler och fler, och det är enkelt att sälja produkter över i princip hela världen. Men hur vet jag att det inte är ”fake products” som jag köper?

Jag kan sitta hemma och beställa elprylar från en webbsida med svensk text och betala med svensk valuta för att sedan när varorna levererats till mig upptäcka att jag köpt av ett företag baserat i ett land utanför EU. Om CE-märke och säkerhetsanvisningar på svenska saknas har jag inte köpt en produkt avsedd att säljas i Sverige. Produkterna uppfyller inte EU-kraven på märkning och dokumentation och är alltså inte tillverkade för att användas i Sverige. I värsta fall kan produkterna vara farliga, om de inte följer internationell standard och uppfyller EU-krav på exempelvis elsäkerhet och störningar (EMC). Tyvärr har vi sett produkter som köpts via nätet, t.ex. mobilladdare, balansbrädor och ledlampor, med stora säkerhetsbrister.

Åter till parallellen med ”fake news” och behovet av källkritik. Enligt Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet, får vi allt mer information som inte passerat några kvalitetskontroller. Detta gör att ansvaret allt mer förskjuts från traditionella grindvakter, som de journalistiska medierna, till oss som medborgare. Därför blir det allt viktigare att vi utvecklar våra kunskaper och förmågor att välja, söka och bedöma information och dess tillförlitlighet.

På samma sätt behöver vi utveckla vårt sätt att söka och bedöma information om produkter som vi köper via internet, att vara källkritiska. Här är några enkla råd:
• Verkar företaget som marknadsför produkterna trovärdigt?
• Har du tidigare erfarenhet av företaget?
• Ställ gärna frågor om CE-märkning, anvisningar på svenska och vilket företag som är leverantör. Bilder på märkningen kan vara till hjälp. Om du har svårt att få vettiga svar finns skäl att vara misstänksam.
• Är en produkt förvånansvärt billig? Det är en fråga som man bör ställa sig vid internetköp, på lågprismarknaden och på semesterresan. Piratkopierade produkter är ibland billigare beroende på att man sparat bort på säkerhetsdetaljer i produktionen.

Det kan också vara en produkt som snabbt växer i popularitet som gör att tillverkare som saknar kunskap om produktkrav involveras.
Om du trots allt köper en produkt som inte håller måttet är det i första hand till leverantören du ska ställa krav. Inom Europa kan Konsument Europas klagoguide användas. Tipsa gärna oss på Elsäkerhetsverket om du träffar på misstänkta elektriska produkter eller leksaker, men glöm inte att reklamera produkterna – du kan göra skillnad!

Elisabet Falemo, Elsäkerhetsverket

Det finns för närvarande drygt 5 miljoner mätare för aktiv elenergi som används i Sverige, och Europeiska kommissionen beräknar att ca 14 miljoner nya elmätare årligen säljs inom EU. Det innebär att denna typ av mätinstrument utgör ca 18,8 procent av alla mätinstrument som säljs på den inre marknaden inom ett år. Därmed toppar försäljning av elmätare statistiken på mätinstrumentområdet. Siffran kommer att stiga inom snar framtid eftersom Sverige och andra europeiska länder kommer att ersätta nuvarande elmätare med s.k. smarta mätare.

När det kommer till värmenergimätare kan man konstatera att det i Sverige används för närvarande ca 300 000 mätare som mäter värmeenergi som levereras till hushåll. Ca 800.000 mätare årligen säljs inom EU, vilket motsvarar 8,9 procent av alla sålda mätinstrument på den inre marknaden. Kommissionen lägger en stor vikt på användning av värmeenergimätare för att dessa mätare är en nyckelfaktor för förbättring av energieffektiviteten inom hushållssektorn.

Därför ser jag att vår roll som tillsynsmyndighet är mycket viktig med tanke på att dessa två typer av mätinstrument dagligen används av miljontals konsumenter. Swedac har tillsammans med elva andra marknadskontrollmyndigheter inom Europa beslutat att samla sina krafter och resurser för att genomföra ett gränsöverskridande marknadskontrollprojekt.

43 yrkesverksamma personer från tolv olika marknadskontrollmyndigheter har arbetat i nästan två år för att driva projektet. Swedac är en av de myndigheter som har testat mätare för att kontrollera att mätarna uppfyller kraven i gällande lagstiftningen och att mätarna fungerar korrekt. Genomförandet av projektet har totalt kostat ca 5 000 000 SEK. Summan är delvis finansierad av Europeiska kommissionen, som har täckt 70 procent av kostnaderna (ca 3 500 000 SEK). Medlemsstaterna har bidragit med 30 procent av hela summan. Arbetet påbörjades i september 2014 och avslutades i april 2016 med en workshop i Stockholm, där slutliga resultatet av marknadskontrollprojektet presenterades för alla andra europeiska marknadskontrollmyndigheter.

Marknadskontrollprojektet har visat att alla elmätare har klarat tester, även om vissa av dem har haft avvikelser vad gäller dokumentationen. Dessa brister har åtgärdats ganska snabbt genom kontakt med respektive tillverkare av mätare.

Däremot har resultatet visat att inte alla värmeenergimätare har kunnat passera testerna. Marknadskontrollmyndigheterna har därför varit tvungna att vidta lämpliga åtgärder. Av 18 testade typer av värmeenergimätare har två typer av mätare återkallats från marknaden. Till följd av detta har marknadskontrollmyndigheterna beslutat att igen testa sådana mätinstrument inom snar framtid.

Jag noterar med glädje att detta marknadskontrollprojekt anses vara en fullständig framgång för att säkerställa säkra produkter på den inre marknaden. Jag tror att om den internationella samverkan som finns idag får utvecklas ytterligare kommer detta att öppna nya vägar för framtida samarbete mellan myndigheterna inom den europeiska marknadskontrollen.

Peter Strömbäck, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

I många av dessa förändringar spelar Läkemedelsverket en viktig roll som tillsynsmyndighet. Det må gälla en ny tatuering, konstgjorda naglar, ny hårfärg eller en ny nattkräm. Vår roll och vårt uppdrag är att se till att den svenska konsumenten kan vara trygg i förändringen hen valt – nämligen att produkterna hen köper är säkra att använda. Den marknadskontroll som vi utövar genom kontinuerligt tillsynsarbete upplever jag som mycket viktig, i synnerhet idag då webhandeln även för kosmetiska produkter ökar märkbart och en uppsjö av nya produkter med ursprung utanför EU endast ligger några klick från våra händer.

År 2016 genomförde vi ett större tillsynsprojekt kallat Barnkoll 2016 tillsammans med landets kommuner. Det var ett lyckat projekt där vi kontrollerade kosmetiska produkter för barn, exempelvis ansiktsfärg och tillfälliga tatueringar, i butiker över hela Sverige. Samverkan med kommunerna tycker vi är en effektiv och viktig del i vårt tillsynsarbete och i detta projekt deltog ca 100 kommuner som genomförde över 1500 produktkontroller. Resultaten från projektet rapporterar vi under våren 2017.

Många konsumenter är väl pålästa idag och känner till kopplingen mellan hudcancer och UVB/UVA-strålning. De vet att skydda sig med solskyddsprodukter då de solar. Just därför ska de kunna lita på att den solskyddsfaktor som är märkt på produkten stämmer. Ifjol avslutade vi ett projekt där vi kontrollerade 45 solskyddsprodukter. Glädjande nog visade resultatet att solskyddsprodukterna på den svenska marknaden i stora delar följer regelverket, men fortfarande finns det brister gällande märkning, innehåll eller effektbevisning.

Nu på våren sparkar vi igång ett nytt projekt där Läkemedelsverkets labb analyserar tandblekningsprodukter. Tandblekningsprodukter finns tillgängliga på webben eller via behandling på klinik och halten väteperoxid i produkterna kan överstiga det tillåtna, med tråkiga följder för konsumenten.

Det blir allt vanligare med tatueringar idag och en sådan förändring blir permanent. Under år 2017 genomför Läkemedelsverket ett större projekt där vi analyserar innehållet i ett 50-tal olika tatueringsfärger som finns tillgängliga på den svenska marknaden. Vi har redan gått igenom vårt register över de registrerade färgerna i Sverige och hittat tatueringsfärger som innehåller förbjudna färgämnen. Målet med projektet är att avlägsna dessa tatueringsfärger från marknaden men också att upplysa och vägleda tillverkare, importörer och tatuerare i preventivt syfte.

Läkemedelsverkets uppdrag att främja folkhälsan gäller i högsta grad även kosmetiska produkter. Användningen av kosmetiska produkter ger ibland upphov till oönskade effekter som exempelvis eksem eller hudirritation. Rapporter om oönskade effekter från företag, konsumenter och sjukvård är viktiga signaler för vår marknadstillsyn. På vår webbplats finns information om hur man rapporterar till oss.

Läkemedelsverket deltar aktivt i regelverksarbetet inom EU och vi strävar efter att hålla oss ajour om vad som händer på marknaden. Vårt mål är att se till att de kosmetiska produkter och tatueringsfärger som tillhandahålls i Sverige är säkra och att våra svenska konsumenter tryggt ska kunna använda dem.

Catarina Andersson Forsman, Läkemedelsverket