GD-bloggen

114 sidor. Ett helt år av verksamhet och aktiviteter sammanfattas i en årsredovisning på 114 sidor. Den kan självfallet inte berätta om allt vi gjort, all den tid, kraft och energi vi lagt på att skapa en bättre konsumentvardag.

Ett sätt att skapa en bättre och säkrare konsumentvardag är att genomföra marknadskontroller. Marknadskontroller är ett viktigt verktyg i granskningen av att den som erbjuder varor och tjänster till konsumenter tar sitt ansvar. Men, det är inte myndigheterna som genom sina kontroller ska se till att varor och tjänster är säkra – det ansvaret vilar på säljaren och andra inblandade aktörer.

Den som erbjuder varor och tjänster till konsumenter har en skyldighet att genomföra egenkontroller. I egenkontrollen ingår att ställa krav på leverantörer och tillverkare och se till att det finns dokumentation som visar att produkterna är säkra. Det ingår också att ha ett system för att regelbundet kontrollera, följa upp och åtgärda brister.

Den egenkontroll som företagen gör idag är i flera fall är otillräcklig och behöver utvecklas. Bland annat behöver företagen se över hur de själva märker produkter, men också kontrollera märkningen på produkter som de köper av andra. Företagen behöver vidare ställa tydligare krav på sina leverantörer och göra egna stickprovskontroller av märkning av produkter i butik. Vi har i våra marknadskontroller sett att detta sällan sker, utan att företagen i för stor utsträckning litar på sina leverantörer.

En av de marknadskontroller Konsumentverket genomförde under det gånga året handlade om lekplatser och lekredskap. Det var en uppföljning av en tidigare kontroll och den visade att det fortfarande finns många brister på lekplatser runt om i landet. Alla barn har rätt till lek i en stimulerande, trygg och lämplig miljö. En intressant fråga som kom upp var om Konsumentverkets kontroller påverkar tillgången till inspirerande och utvecklande lekmiljöer på ett negativt sätt. Missuppfattningen att säkerhet är lika med tråkighet blev överbevisad på ett tydligt sätt i en av de lekparker vi besökte: Pelle Svanslös-parken i Uppsala. Det är en annorlunda, säker och spännande park som aktiverar barn utan att på något sätt vara tråkig.

Även om vi träffade på en mängd konstruktionsfel och felaktigt placerad utrustning är en slutsats av kontrollen att det största problemet fortfarande är olycksrisker som beror på eftersatt underhåll. En väg att minska sådana risker kan vara att öka den kommunala tillsynen av lekplatser. Och under 2017 ska Boverket och Konsumentverket tillsammans ta fram en vägledning för att underlätta och främja kommunernas tillsyn av lekplatser.

Marknadskontrollen av leksaker och barnartiklar hos butikskedjor och nätbutiker bekräftade att det är viktigt med egenkontroll. Det framkom tydligt att företagen i allt för stor utsträckning litar på att tillverkare och leverantörer har kontroll och ansvarar för att reglerna följs. Det visade sig att flera varor inte uppfyllde säkerhetskraven.

Ett sätt att komma tillrätta med problemen är naturligtvis att kräva att bristerna i de enskilda varorna korrigeras. Ett annat, mer förebyggande sätt, är att granska företagens egenkontroll och hur de arbetar för att uppfylla kraven på säkerhet, märkning och dokumentation. Vår kontroll innehöll båda momenten, men det är den senare delen som är mest intressant och något vi vill utveckla vidare. Kan vi få företag att mer aktivt arbeta med system för egenkontroll kan det vara en bra väg att också få dem att ta sitt ansvar.

Att arbeta för att stärka företagens egenkontroll är en metod som alla marknadskontrollerande myndigheter bör kunna använda och ha intresse av att utveckla. Kanske kan vi i framtiden få se gemensamma verktyg för alla marknadskontrollerande myndigheter och på så sätt tillsammans skapa en bättre konsumentvardag.

Cecilia Tisell, GD för Konsumentverket

Det har varit full aktivitet i Marknadskontrollrådet under 2016. Vi har på olika sätt arbetat med genomförandet av inre marknadsstrategin som EU-kommissionen presenterade hösten 2015. Vi har lämnat förslag på hur efterlevnaden av produktlagstiftningen kan förbättras i de offentliga samråd som Kommissionen lanserat. Vi har lämnat förslag på hur EU:s förordningar om ömsesidigt erkännande respektive marknadskontroll kan förbättras i syfte att skapa en genuin inre marknad med fri rörlighet av produkter och en hög skyddsnivå för konsumenter, arbetstagare och miljö. Detta arbete kommer att fortsätta under 2017, då vi också får se nya lagstiftningsförslag från EU-kommissionen.

Som en följd av Marknadskontrollrådets hemställan tillsatte regeringen under 2016 en efterlängtad offentlig utredning som ska göra en översyn av de svenska myndigheternas marknadskontrollansvar, deras befogenheter och sanktionsmöjligheter samt identifiera eventuella hinder för att bedriva en effektiv marknadskontroll. Den särskilda utredaren, Annika Brickman, ska redovisa sitt uppdrag den sista augusti nästa år och jag ser med spänning fram emot resultaten och vägen dit.

Myndigheterna hittar varje år tusentals produkter på den svenska marknaden som inte uppfyller kraven. Med tanke på de mycket begränsade resurser marknadskontrollen har till sitt förfogande misstänker jag att dessa endast utgör en bråkdel av alla bristfälliga produkter som tillhandahålls på marknaden. Vi myndigheter har också svårt att kontrollera de produkter som säljs via nätet – ofta direkt till slutkonsument – och som utgör en allt större del av varuhandeln. Det förekommer både praktiska och legala hinder för detta och Marknadskontrollrådet har tillsatt en särskild arbetsgrupp för att titta närmare på dessa frågor under nästa år.

Ytterligare en orsak till förekomsten av bristfälliga produkter på marknaden är att företagens kunskap om deras skyldigheter ofta är låg. Detta gäller särskilt små företag. Därför har vi under 2016 etablerat samarbeten med de regionala handelskamrarna och NyföretagarCentrum, något vi upplever som mycket positivt och förhoppningsvis kommer att ge effekt på sikt. Vi har också inlett ett samarbete med Tillväxtverket för att kunna tillhandahålla lättillgänglig information på verksamt.se.

Importörer synes ofta ha bra koll på den särskilda tullagstiftningen, men inte alltid på produktlagstiftningen. Därför har en arbetsgrupp inom Marknadskontrollrådet arbetat med att sammanställa information om vad man måste tänka på när man importerar produkter från tredje land. Frågan har fått förnyad aktualitet med anledning av att den nya unionstullkodexen började tillämpas den 1 maj i år.

2016 arrangerade Marknadskontrollrådet för första gången en särskild workshop, ”Marknadskontrolldagen”, för alla inspektörer och handläggare som arbetar med marknadskontroll för att utbyta erfarenheter. Jag var själv där och upplevde ett stort engagemang och livliga diskussioner mellan deltagarna. Sådant erfarenhetsutbyte leder till en ökad samsyn och bättre förutsättningar för samarbete och därmed också till en mer effektiv marknadskontroll. Rådet har beslutat att arrangera liknande workshops vartannat år.

Ett annat uppskattat arrangemang är det återkommande ”Din produkt, ditt ansvar” som rådet också arrangerar vartannat år. Detta seminarium riktar sig till ekonomiska aktörer och den 28 april 2017 går det av stapeln. Hoppas vi ses där!

God jul och gott nytt år!

Peter Strömbäck,
Marknadskontrollrådets ordförande

Marknadskontrollen finns ju för att kontrollera att produkterna är just det de är avsedda att vara och inte något annat. Ansvaret för att det är så ligger hos den som tillverkar tårtan, som intygar att tårtan är tillverkad av ätbara produkter alternativt utformad, konstruerad och tillverkad så att den får användas som fyrverkeritårta. Den som köper den senare sorten ska veta att när tårtan tänds skjuts effekterna ett efter ett högt upp mot himlen och briserar med avsedd effekt på avsedd höjd och därmed med avsedd upplevelse.

Men så går det inte alltid.
En produkt kan vara korrekt, men fel använd.

Det kan få svåra eller till och med dödliga följder. En raket som hålls i handen vid avskjutning. En raket som riktas mot en person som ett vapen. Ett nödbloss – bengalisk eld – på en fotbollsläktare. När man tänder en pyroteknikpjäs går den snabbt upp till 2 000 grader, och den går inte att släcka. Vid 2 000 grader brinner allting som den kan komma i kontakt med, och det är livsfarligt att hålla den i handen. Det kan vi tyvärr inte stävja med marknadskontroll.

En produkt kan vara korrekt, men inte anpassad för vårt klimat. Slangar på gasolgrillar kan frysa sönder. Därför ska slang som säljs för gasolgrillar i Sverige och några andra nordiska länder kunna tåla 30°C. Det minskar sönderfrysning av slangar och läckage och brand. (Gasolslangar enligt vissa utländska standarder är inte avsedda för så låga temperaturer och får därför inte användas i vårt klimat. En slang märkt ”‑30°C” eller ”kaltbeständig” är avsedd att användas i Sverige.) Där har man användning av marknadskontroll.

Det finns produkter som visserligen är korrekta, men med orimliga säkerhetsanvisningar för brukaren. Vissa fyrverkeritårtor måste förankras för att användas säkert, annars välter de. Men hur lätt är det att förankra en fyrverkeritårta i marken när tjälen har satt sig?
I början av året gjorde MSB en test av fyrverkeritårtor. De antändes utan att vara förankrade och i två fall välte tårtan så att raketerna kom farande utmed marken. Så får det ju inte vara, och dessa två fyrverkeritårtor förbjöds. MSB har nu begärt (i EU-systemet) att fyrverkeritårtor som kräver att de förankras i marken inte ska få tillträde till den svenska marknaden. Så visar vi att MSB är på brukarnas sida.
Jag har tidigare skrivit på den här bloggen om de tester vi gjorde av stora fyrverkeriraketer. Testerna visade att de orsakar mycket svåra skador om de träffar en människa. Raketer som innehåller mer än 75 g krut får därför inte längre säljas till privatpersoner. Så visar vi att MSB är på allmänhetens sida.

Olika kombinationer av produkter kan också orsaka risker trots att varje enskild produkt är säker.
En gasolgrill har inte sällan ett skåp med en hylla, som inbjuder till placering och förvaring av gasolflaskan. Används en stor gasolflaska kan avståndet mellan de heta brännarna eller den heta plåtbaljan bli för litet, vilket i värsta fall smälter gasolslangen med läckage och brand som följd. Då kan man säga att produkten borde vara annorlunda, men i de länder där gasolflaskorna alltid är mindre än i Sverige är det inget problem. Därför ska gasolflaskan aldrig placeras på hyllan. Då skyddas alla brukare, vare sig de har en stor eller liten flaska till sin gasolgrill.

Så finns det produkter som inte orsakar skador i Sverige men på andra platser. Så tycks vara fallet med en särskild typ av gasflaska. Den förefaller uppföra sig på ett sätt i Sverige och på ett annat sätt på annan plats. Man kunde tänka sig att förbjuda användning endast på grund av vad den orsakat i andra länder, men vi gör egna undersökningar i Sverige för att veta att vårt beslut baseras på rätt förutsättningar.
Vi stöter på produkter där tillverkaren har missförstått eller tolkat regelverket fel. Och så finns det produkter som inte är korrekta, där det är tveksamt om någon har läst regelverket mer ingående. Det är framförallt dem vi vill finna.
Köparen ska ju veta säkert att man köpt sig en prima och säker tårta om det var den som stod på inköpslistan till nyårskalaset – oavsett om tårtan ska avfyras eller ätas upp.

Helena Lindberg, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap