GD-bloggen

Marknadskontrollrådet är ett viktigt forum som möjliggör och skapar förutsättningar för utveckling och samverkan kring gemensamma frågor. Rådet är viktigt för att förtydliga och förstärka våra möjligheter att jobba för en sund marknad med säkra produkter.

En förutsättning för en effektiv marknadskontroll är att vi som myndigheter får möjligheter att träffas än mer för att utbyta erfarenheter på olika nivåer och i olika forum. För tänk vad vi skulle kunna åstadkomma tillsammans om vi väljer att göra mer än ”bara skicka in” planerna och publicera dem. Detta kräver naturligtvis ett annat arbetssätt t.ex. genom mer samverkan i planering och diskussioner kring inriktning och teman. Exempelvis skulle vi på ett mer systematiskt sätt kunna supporta varandra när vi vill kommunicera ut ett specifikt budskap gällande en så kallad gränslandsprodukt som kan ha koppling till flera myndigheters ansvarsområden.

Jag tror att här finns en utvecklingspotential både från andra myndigheter i Sverige, men också från andra länder inom EU, genom att på ett mer proaktivt sätt samordna kontrollinsatser kring tematiska upplägg.

Läkemedelsverket bedriver marknadskontroll inom tre olika områden – läkemedel, kosmetika och medicinteknik. Vår utmaning är att prioritera och göra det rätt. Kombinationen av att bedriva en resurseffektiv marknadskontroll och hitta lämpliga verktyg för urval är inte alltid enkel. Vi jobbar aktivt med att utveckla ett riskbaserat urval inom kosmetika och medicinteknik. Inom läkemedelsområdet har en Europagemensam modell arbetats fram som flera länder håller på att implementera bland annat Sverige.

Inom området kosmetika har Läkemedelsverket bjudit in landets kommuner att under 2016 genomföra ett nationellt tillsynsprojekt riktat mot kosmetiska produkter för barn. Myndigheten kommer även att fortsätta att granska tatueringsfärger samt konserveringsmedel i våtservetter.

När det gäller medicinteknik ser vi ibland att tillverkare av innovativa produkter har bråttom att komma ut på marknaden och missar att uppfylla delar av och ibland hela regelverket som ställer krav på CE-märkning. Läkemedelsverket anser att det är viktigt att innovativa produkter når patienterna så snabbt som möjligt men det får inte äventyra patientsäkerheten.

Läkemedelsverket kommer även 2016 kontrollera läkemedel i utvalda utbytbarhetgrupper för att få egna oberoende data som kan tydliggöra produkternas likheter och ge ytterligare underlag för att svara på allmänhetens frågor.

Inger Andersson, tf generaldirektör, Läkemedelsverket

Sedan jag kom till Arbetsmiljöverket (AV) för ett drygt år sedan, har jag kommit i kontakt med begreppet ”marknadskontroll”. Ordet i sig är inte svårt – att kontrollera en marknad, men hur stort uppdraget och regleringen på det som vi sektorsmyndigheter bedriver var ett nytt och spännande område.

På AV har vi som många andra myndigheter utmaningen att hålla alla erforderliga kompetenser på en lagom nivå, och hantera personalomsättning. Detta blir uppenbart inom t.ex. marknadskontrollen som är ett relativt litet kompetensområde men med ett stort uppdrag. Utvecklingen som går mot att vi bedriver mer proaktiva projekt inom marknadskontrollen i samarbete med andra EU länder ger ett större kontaktnät, bredare förankring av ställningstaganden, kompetensspridning och ger energi. Det sistnämnda är inte minst viktigt.

På samma sätt är det viktigt att vi samarbetar mellan myndigheter i Sverige. Vi har idag glädjen att ha ett arbetsmöte tillsammans med Tullverket. Bakgrunden till mötet är att samarbetet mellan oss som marknadskontrollmyndighet och Tullverket är behovsstyrt och en relativt sällan förekommande uppgift. Så i andan av ständiga förbättringar så har vi bjudit in till ett möte där handläggare från bägge myndigheterna får berätta för varandra om sitt arbete och de utmaningar som det innebär, och vid behov diskutera konsekvenser av varandras agerande. Resultatet av detta möte kommer säkerligen göra att fler på respektive myndighet känner till vem som gör vad, har fått ett större nätverk och framför allt känner sig tryggare i sin roll.

Erna Zelmin-Ekenhem, Arbetsmiljöverket

De flesta vet att Tullverket kontrollerar varuflödet och tar in tull, skatter och andra avgifter. Lika känt är att vi är en del av samhällets gränsskydd som ska försvåra möjligheten att föra in varor och substanser som kan vara farliga för medborgarnas hälsa, säkerhet och miljö. Men jag tror att det faktum att vi på Tullverket också arbetar med att förenkla den legala handeln och minska den administrativa bördan för näringslivet inte är lika bekant.

Vårt mål är att det lagliga varuflödet över gränserna inte ska störas i onödan. Tullverket ska i stället koncentrera sina resurser på att kontrollera det som behöver kontrolleras. Men hur går det till?

Vi arbetar allt mer med underrättelser, riskanalys och förebyggande arbete för att bli ännu bättre på att göra rätt urval vid kontroller som inte stör det legala varuflödet. Under 2014 hanterade Tullverket 6 miljoner deklarationer, vilket ger en fingervisning om omfattningen av det flöde av varor som årligen förs in och ut ur Sverige. Varuflödet är med andra ord enormt.

Ensam är inte stark, brukar jag säga. Samverkan är därför en central del i Tullverkets arbete med att förenkla det legala och förhindra det illegala. Det gäller samverkan med företag och andra myndigheter såväl inom Sveriges gränser som mellan EU:s medlemsstater, men också globalt, till exempel som medlem i WCO (World Customs Organisation).

Jag tycker att ett bra exempel på nationellt samarbete är Tullverkets deltagande i Marknadskontrollrådet, som sätter produktsäkerheten i fokus. Tillsammans med de övriga myndigheterna i rådet kontrollerar vi att produkter som importeras är säkra för konsumenten att använda. Vi arbetar tillsammans för att garantera säkerhet, hälsa och konsumentskydd liksom att värna konkurrensneutraliteten. Att ett välfungerande samarbete, på det nationella såväl som det internationella planet, är nyckeln till framgång är inte minst förra årets EU-gemensamma statistik över antalet produktsäkerhetsärenden ett bevis för. Inom EU stoppades gemensamt svindlande 40 miljoner artiklar på grund av bristande produktsäkerhet under 2014.

I arbetet med att förenkla den legala handeln jobbar Tullverket också ständigt med att utveckla sina arbetsmetoder för att effektivisera och göra tullhanteringen säkrare. I förenklingsarbetet ingår bland annat att verka för en effektiv lagstiftning på tullområdet.

Inom EU pågår ett förändringsarbete som ska leda till att all informationsöverföring mellan företagen och tullmyndigheterna ska ske elektroniskt. Detsamma gäller utbytet av information mellan tulladministrationerna inom EU. Den nuvarande Tullkodex för gemenskapen är över 20 år gammal. Sedan den antogs har omvärlden förändrats betydligt. Både tullmyndigheter och företag använder i stor utsträckning olika IT-lösningar, och komplexiteten i leveranskedjorna har utvecklats till nivåer som man tidigare inte kunde föreställa sig. Därför behövs det en lagstiftning som återspeglar dessa förändringar och anpassas till IT-utvecklingen.

Förändringsarbetet består av tre delar: ny lagstiftning, nya IT-system och standardiserade arbetsprocesser. För tullmyndigheterna är grunden till förändringarna den nya lagstiftningen kallad Tullkodex för unionen, UCC, som ska börja tillämpas 1 maj 2016. Det är en gemensam utmaning för Tullverket och näringslivet. En utmaning som kräver ett omfattande arbete och betydande investeringar för båda parter. Syftet är att förenkla lagstiftningen och administrationen kring tullhantering för såväl företagen som tullmyndigheterna. I ett längre perspektiv ger detta en enklare, billigare och snabbare tullhantering. Samma uppgifter ska så långt det är möjligt bara lämnas en gång. Och en högre träffsäkerhet ska ge mindre störningar i varuflödet för företagen, när varor ska kontrolleras.

Jag är övertygad om att vi, genom att utveckla och förbättra vårt arbetssätt, blir än mer effektiva i det vi gör – att göra rätt saker på rätt sätt.

Therese Mattsson, Tullverket