GD-bloggen

I egenskap av marknadskontrollmyndighet får Boverket ofta höra att ”det finns en massa fuskare därute”. Med det menas att vissa tillverkare lägger mer energi på att hitta kryphål i regelverket än på att faktiskt följa det. Att många användare, i detta fall byggherrar, inte drar sig för att direktimportera produkter som saknar bedömda egenskaper, allt för att spara ett par kronor. Att ekonomiska aktörer får komma undan med vad som helst för att tillsynen inte fungerar som den ska. Ja, det är många allvarliga klagomål som vi får ta del av. Men stämmer de verkligen?

Ingen rök utan eld, som ordspråket lyder. Byggherrar har vi i Sverige ingen statlig tillsyn över, utan den sker hos byggnadsnämnden i respektive kommun. I egenskap av sektorsmyndighet för byggprodukter får Boverket ändå göra ett kort inlägg i debatten och förtydliga att det fortfarande är användarens ansvar att ta reda på produktens lämplighet, oavsett om den är CE-märkt eller inte. Om byggprodukten inte har bedömda egenskaper så får den som är ansvarig för byggnadsverket göra egna tester för att få reda på dem, så kontentan blir att det inte lönar sig att fuska.

Något som Boverket däremot har tillsyn över är de ekonomiska aktörer som säljer byggprodukter i Sverige. Och visst har vår marknadskontroll kommit i kontakt med en och annan tillverkare som inte följer reglerna! Men det har sällan berott på medvetet fusk utan snarare på okunskap, eller, ännu värre, på att reglerna inte har varit tillräckligt tydliga och kunnat misstolkas. Det här året inleds en revidering av den EU-förordning som reglerar CE-märkning av byggprodukter. I dialoger med aktörer på den svenska marknaden kommer det fram att jo, visst kan reglerna vara krångliga och fyrkantiga men samtidigt får vi höra att de har bidragit till en kompetenshöjning och ordning och reda i företagen. Den gemensamma lagstiftningen bidrar med transparens och tydlighet i strukturerna.

Och till sist, det här med tillsyn. En av invändningarna i debatten, även på europeisk nivå, är att marknadskontrollen inte fungerar. Är det så eller är det bara så man säger för att alla andra säger det? Kan det vara att förväntningarna inte är rätt ställda eller handlar det om resurser till och inriktning i tillsynsarbetet?

Vi har ett system där ett tredjepartsorgan är olika mycket inblandat i tillverkningskontrollen beroende på vilken produkt det handlar om. Det är till exempel oftare tredjepartsorgan inblandade för produkter som har stor betydelse för byggnadens bärförmåga än för produkter som har med värmeisolering att göra. Som marknadskontrollmyndighet anser vi inte att vi ska ifrågasätta tredjepartsorganens kompetens och arbete om inte något är uppenbart konstigt. På samma sätt ska en användare kunna lita på produktinformationen som tillverkaren tagit fram – om inte något är uppenbart konstigt med den. Och om något faktiskt verkar konstigt går det bra att göra en anmälan till marknadskontrollen. När man sållar bort de som missförstått kraven eller lurat sig själva, ja, då återstår de som faktiskt fuskar, men då fångas de förhoppningsvis upp av marknadskontrollen.

test

Sedan corona och covid-19 blev begrepp att ta in och förhålla sig till under 2020 har Tullverket, som så många andra myndigheter, företag och privatpersoner, ställts inför helt nya utmaningar.

Även om Tullverket inte har drabbats på samma konkreta sätt som exempelvis sjukvården, har även vi påverkats av pandemin. När den blev ett faktum inrättade vi snabbt en nationell stab med uppgiften att se till att vår verksamhet skulle kunna fortgå och fortsätta vara så effektiv som möjligt. Några av de osäkerheter som staben till en början fick hantera var hur personalen skulle drabbas av sjukdomen, hur import- och exportflödena skulle utvecklas och vilka nya krav som eventuellt skulle komma att ställas på vår verksamhet.

Redan tidigt under pandemin stod det klart att EU-kommissionen skulle införa en hel del nya regler för produkter kopplade till covid-19, alltifrån exportförbud till förändrade krav på CE-märkning på skyddsutrustning. De nya reglerna kom flera gånger med väldigt kort varsel, vilket ställde höga krav på snabb anpassning och praktisk tillämpning.

Samtidigt uppstod en skriande brist på alla möjliga former av skyddsutrustning, inte bara i Sverige utan i alla drabbade länder, vilket gjorde att många nya aktörer gav sig in på en marknad som tidigare varit förbehållen företag som var vana att arbeta med skydds- och sjukvårdsutrustning. Marknaden svämmade plötsligt över av produkter som inte uppfyllde kraven för den här typen av utrustning. Tillverkare, exportörer och importörer var inte insatta i de regler som gäller – eller brydde sig helt enkelt inte om dem utan såg bara en kortsiktig vinst. Även flödet av korrekt utrustning ökade kraftigt under våren och sommaren, vilket ställde höga krav på Tullverkets kontrollverksamhet. Det var viktigt att stoppa undermåliga och hälsofarliga produkter, samtidigt som våra kontroller inte fick orsaka att sjukhusen blev stående utan utrustning.

Vi insåg tidigt att det var än viktigare än vanligt att samarbeta med marknadskontrollmyndigheterna. Det berodde dels på de speciella omständigheterna, dels på att produktområdena var relativt nya för oss. Vi identifierade snabbt att Läkemedelsverket, Arbetsmiljöverket och Konsumentverket var de närmast berörda myndigheterna och inledde nära samarbeten med dem. Resultatet blev över förväntan. Vi lyckades stoppa många produkter och anpassa våra arbetsmetoder till rådande förhållanden, samtidigt som vi kunde utbyta riskanalyser och annan information mellan myndigheterna.

Vi kan konstatera att Tullverket under årets första månader stoppade nästan en kvarts miljon produkter som inte uppfyllde produktsäkerhetskraven, vilket är mer än under 2018 och 2019 tillsammans. Produkter vi stoppade var skyddsutrustning, men också elektriska produkter och leksaker.

Med dessa ord vill jag tacka för allt gott samarbete hittills under året, och även skicka med en förhoppning om att vi snart ska kunna återgå till ett mer normalt arbets- och levnadssätt.