GD-bloggen

Är det lämpligt att en myndighet sitter tillsammans med industriföreträdare i standardiseringskommittéer som tar fram standarder, för att sedan utöva marknadskontroll med harmoniserade standarder som grund?

Ja, för vår del fungerar det mycket bra. Varje myndighet måste naturligtvis göra sina bedömningar, men jag tror att en framgångsfaktor för Elsäkerhetsverkets marknadskontroll är att vi är väl bekanta med tekniska standarder och arbetet med dem.
Här är några av de områden som vi varit delaktiga i under senaste året:

• En svensk nationell standard har utarbetats för att komplettera den harmoniserade standarden för anslutning av lampor. Med detta tillgodoses elsäkerheten för uttag i äldre svenska anläggningar.
• Nya handböcker har tagits fram för att underlätta för dem som använder standarder för elfordonsladdning och solcellsinstallationer.
• Flera tekniska kommittéer fortsätter en intensiv utveckling av standarder som kan möta framtidens krav på flexibilitet i energisystemet och lokal produktion. Ett exempel är säkerhet vid anslutning av mikroproduktion.

Elsäkerhetsverkets engagemang i standardiseringsarbetet är viktigt för en god säkerhetsnivå i starkströmsanläggningar, elektrisk utrustning och produkter och för att dess EMC-egenskaper ska upprätthållas. Sedan många år deltar vi aktivt i standardiseringsarbetet inom det elektrotekniska området. Det sker nationellt, europeiskt och internationellt med egen personal eller i samarbete inom den svenska nationalkommittén SEK Svensk Elstandard, där Elsäkerhetsverket är medlem. Under 2018 har våra medarbetare deltagit i standardiseringsarbetet inom 15 tekniska kommittéer.

Vi ser att en betydande andel av våra resurser går åt till standardiseringsmedverkan, cirka 6 % av vårt förvaltningsanslag. Samtidigt ser vi flera fördelar för andra delar av vårt arbete. Våra medarbetare har god kontakt med teknikutvecklingen, ökar sin kompetens och kan fånga upp tidiga trender. Vi kan med vår kompetens påverka så att relevanta säkerhetskrav ställs i tidigt skede. Arbetet i standardiseringskommittéerna gör också att frågeställningar blir allsidigt belysta och kraven blir tekniskt möjliga att uppfylla. I vår roll är det naturligt att också se till konsumenterna och allmänhetens intressen.

Sedan flera år är Elsäkerhetsverkets föreskrifter uppbyggda på sådant sätt att de främst innehåller grundläggande krav på god elsäkerhetsteknisk praxis och några få detaljkrav. Det nationella regelverket för elanläggningar i Sverige är begränsat till att i huvudsak innehålla övergripande säkerhetskrav. Föreskrifterna hänvisar sedan i sin tur till gällande standarder. Standarden är inte bindande vilket innebär att det går att uppfylla det grundläggande säkerhetskravet på andra sätt. Detsamma gäller produkter som är tillverkade enligt harmoniserade standarder. De förväntas uppfylla de övergripande säkerhetskrav som anges i föreskrifterna. Detta har gällt för huvuddelen av det elektriska materiel som säljs i Sverige sedan anslutningen till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) 1994.

Vi ställs nu inför nya utmaningar genom att stor del av handeln med elektriska produkter är global. Det blir därför än viktigare att sträva efter gemensamma krav i den internationella standardiseringen. Om alltför omfattande särkrav införs inom EU/EES-området riskerar vi att e-handelsplattformar och mindre seriösa företag ökar sina marknadsandelar på bekostnad av de företag vars produkter omfattas av den europeiska regleringen och tillhörande marknadskontroll.

I en alltmer globaliserad och digitaliserad värld har marknaden, och vi med den, allt att vinna på myndigheters standardiseringsmedverkan och andra centrala samarbeten!

Elisabeth Falemo, Generaldirektör Elsäkerhetsverket