GD-bloggen

Marknadskontrollen finns ju för att kontrollera att produkterna är just det de är avsedda att vara och inte något annat. Ansvaret för att det är så ligger hos den som tillverkar tårtan, som intygar att tårtan är tillverkad av ätbara produkter alternativt utformad, konstruerad och tillverkad så att den får användas som fyrverkeritårta. Den som köper den senare sorten ska veta att när tårtan tänds skjuts effekterna ett efter ett högt upp mot himlen och briserar med avsedd effekt på avsedd höjd och därmed med avsedd upplevelse.

Men så går det inte alltid.
En produkt kan vara korrekt, men fel använd.

Det kan få svåra eller till och med dödliga följder. En raket som hålls i handen vid avskjutning. En raket som riktas mot en person som ett vapen. Ett nödbloss – bengalisk eld – på en fotbollsläktare. När man tänder en pyroteknikpjäs går den snabbt upp till 2 000 grader, och den går inte att släcka. Vid 2 000 grader brinner allting som den kan komma i kontakt med, och det är livsfarligt att hålla den i handen. Det kan vi tyvärr inte stävja med marknadskontroll.

En produkt kan vara korrekt, men inte anpassad för vårt klimat. Slangar på gasolgrillar kan frysa sönder. Därför ska slang som säljs för gasolgrillar i Sverige och några andra nordiska länder kunna tåla 30°C. Det minskar sönderfrysning av slangar och läckage och brand. (Gasolslangar enligt vissa utländska standarder är inte avsedda för så låga temperaturer och får därför inte användas i vårt klimat. En slang märkt ”‑30°C” eller ”kaltbeständig” är avsedd att användas i Sverige.) Där har man användning av marknadskontroll.

Det finns produkter som visserligen är korrekta, men med orimliga säkerhetsanvisningar för brukaren. Vissa fyrverkeritårtor måste förankras för att användas säkert, annars välter de. Men hur lätt är det att förankra en fyrverkeritårta i marken när tjälen har satt sig?
I början av året gjorde MSB en test av fyrverkeritårtor. De antändes utan att vara förankrade och i två fall välte tårtan så att raketerna kom farande utmed marken. Så får det ju inte vara, och dessa två fyrverkeritårtor förbjöds. MSB har nu begärt (i EU-systemet) att fyrverkeritårtor som kräver att de förankras i marken inte ska få tillträde till den svenska marknaden. Så visar vi att MSB är på brukarnas sida.
Jag har tidigare skrivit på den här bloggen om de tester vi gjorde av stora fyrverkeriraketer. Testerna visade att de orsakar mycket svåra skador om de träffar en människa. Raketer som innehåller mer än 75 g krut får därför inte längre säljas till privatpersoner. Så visar vi att MSB är på allmänhetens sida.

Olika kombinationer av produkter kan också orsaka risker trots att varje enskild produkt är säker.
En gasolgrill har inte sällan ett skåp med en hylla, som inbjuder till placering och förvaring av gasolflaskan. Används en stor gasolflaska kan avståndet mellan de heta brännarna eller den heta plåtbaljan bli för litet, vilket i värsta fall smälter gasolslangen med läckage och brand som följd. Då kan man säga att produkten borde vara annorlunda, men i de länder där gasolflaskorna alltid är mindre än i Sverige är det inget problem. Därför ska gasolflaskan aldrig placeras på hyllan. Då skyddas alla brukare, vare sig de har en stor eller liten flaska till sin gasolgrill.

Så finns det produkter som inte orsakar skador i Sverige men på andra platser. Så tycks vara fallet med en särskild typ av gasflaska. Den förefaller uppföra sig på ett sätt i Sverige och på ett annat sätt på annan plats. Man kunde tänka sig att förbjuda användning endast på grund av vad den orsakat i andra länder, men vi gör egna undersökningar i Sverige för att veta att vårt beslut baseras på rätt förutsättningar.
Vi stöter på produkter där tillverkaren har missförstått eller tolkat regelverket fel. Och så finns det produkter som inte är korrekta, där det är tveksamt om någon har läst regelverket mer ingående. Det är framförallt dem vi vill finna.
Köparen ska ju veta säkert att man köpt sig en prima och säker tårta om det var den som stod på inköpslistan till nyårskalaset – oavsett om tårtan ska avfyras eller ätas upp.

Helena Lindberg, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap