Den svenska marknadskontrollen 2014-2016
Enligt art. 18.6 i EU-förordning 765/2008 är EU:s medlemsstater skyldiga att regelbundet, minst vart fjärde år, redovisa och utvärdera genomförd marknadskontroll. Redovisningen omfattar ett 30-tal sektorer som faller under förordningens tillämpningsområde. Vissa produkter, t.ex. livsmedel, omfattas i dagsläget inte.
Störst budget för marknadskontroll fanns inom sektorerna medicinteknik, radioutrustning, kemikalier, ekodesign och energimärkning, elektrisk utrustning, byggprodukter och motorfordon. Minst budget fanns för sektorerna hissar, linbanor, buller från utomhusutrustning, mätinstrument, och marin utrustning, borträknat de sektorer som inte hade någon budget alls för marknadskontroll, såsom gödselmedel och textilier.
På några områden, t.ex. maskiner, personlig utrustning, kemikalier, ekodesign, fritidsbåtar och marin utrustning, tilldelades marknadskontrollen ökade resurser under den aktuella tidsperioden, medan de minskade på andra områden, t.ex. medicinteknik, tryckbärande anordningar, explosiva varor och gasapparater.
Det skedde under perioden en stor ökning av kontrollen av pyrotekniska varor, farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter och motorfordon, medan kontrollen minskade avsevärt inom sektorerna medicinteknik, tryckkärl och tryckbärande anordningar, maskiner, gasapparater och biocider.
Inom några sektorer genomfördes inga inspektioner alls, eller mycket få, under vissa år. Detta gäller t.ex. mobil utrustning, buller från utomhusutrustning, aerosolbehållare, transportabla tryckbärande anordningar, linbanor, explosiva varor för civilt bruk, fritidsbåtar, marin utrustning, mätinstrument och gödselmedel.
Inom de allra flesta sektorer var det allra vanligast att ekonomiska aktörer som tillhandahöll bristfälliga produkter på marknaden vidtog frivilliga åtgärder för att komma tillrätta med de brister myndigheterna upptäckte. Bland undantagen kan nämnas elektriska produkter, där det var vanligast med restriktiva åtgärder från myndighetshåll. På kemikalieområdet förekom också ganska många restriktiva myndighetsåtgärder, men frivilliga åtgärder var även här allra vanligast.
Det finns en väl fungerande infrastruktur för samarbete på det nationella planet och erfarenhetsutbyte och kontakterna mellan de svenska myndigheterna är god. Det finns dock utrymme för fler gemensamma projekt. Detsamma gäller samarbete på EU-nivå.
Trots att flertalet myndigheter angivit att samarbetet med myndigheter och näringsidkare i andra medlemsländer bidragit till att förbättra den gränsöverskridande marknadskontrollen var det i de flesta fall fråga om deltagande i olika arbetsgrupper och kommittéer snarare än gemensamma marknadskontrollprojekt. I praktiken finns en rad hinder för sådant samarbete, varav främst kan nämnas bristande resurser, kommunikationssvårigheter och betungande administrativa bördor. Det finns således stor förbättringspotential för gränsöverskridande samarbete. Att i större utsträckning integrera det europeiska och internationella arbetet i det nationella skulle göra det nationella arbetet mer effektivt, åtminstone på sikt. Det kan t.ex. gälla att i mycket större utsträckning ta del av resultat från andra medlemsstaters marknadskontroller och att genomföra fler gemensamma projekt än vad som är fallet idag.
Det finns också förbättringspotential vad avser samverkan med tullmyndigheterna. Det är väldigt få svenska marknadskontrollmyndigheter som redovisat samarbete med Tullverket under den aktuella tidsperioden. De mycket få kontroller som genomfördes i samarbete med tullen rör leksaker (2-6 produkter), personlig skyddsutrustning (1 produkt) , maskiner (1-2 produkter), fritidsbåt/vattenskoter 1 produkt) och biocider (21 produkter). Med tanke på att många bristfälliga produkter importeras från tredje land är det av största vikt att samarbetet mellan tull- och marknadskontrollmyndigheterna intensifieras.
Läs den svenska redovisningen här