GD-bloggen

Vår har blivit sensommar och vi befinner oss i en pandemi som kommit att prägla samhället i de flesta avseenden. Inte minst har arbetslivet påverkats. Vi på PTS har med god planering och genom att mötas och genomföra våra arbetsuppgifter på distans med digitala verktyg lyckats hålla uppe tempot i verksamheten på ett bra sätt. Det förändrade arbetssättet kommer dock att sätta avtryck i organisationen under lång tid.

Som ett led i att använda digitaliseringens möjligheter bättre kommer vi under hösten att satsa på att ta fram en e-utbildning för marknadens aktörer. Jag ser ett behov av att öka kunskapen om de krav som ställs på tillverkare, importörer och distributörer och den radioutrustning som dessa aktörer tillhandahåller på den svenska marknaden. Kraven finns fastställda i radioutrustningsdirektivet 2014/53/EU (RED).

Vi upphandlar just nu en e-utbildningsplattform för webbutbildningen ”RED-skolan” där aktörerna själva ska kunna skaffa sig den kunskap de behöver om radioutrustningsdirektivet på ett enkelt och tillgängligt sätt. Om detta faller väl ut hoppas jag att PTS kan utveckla liknande utbildningar inom andra områden av vår verksamhet.

Samtidigt har vi hanterat det ordinarie marknadskontrollarbetet. Där har vi bland annat kontrollerat PMR446 radioutrustning (walkie-talkies) inom ramen för en EU-gemensam kampanj inom vår AdCo-grupp. Kring årsskiftet räknar vi med att kunna ha ett färdigt resultat av denna granskning.

Att vi behöver kunna mäta saker har människor i alla tider förstått. Att vi dessutom behöver vara överens om vad vi mäter och vilka måttstockar vi använder är också självklart. Vad och hur vi mäter  är dock ändå en uråldrig trätofråga i mänsklighetens historia. Det var viktigt redan för egyptierna att ha gemensamma och väldefinierade mått för att kunna bygga pyramiderna. Det har också alltid varit viktigt för människor som handlar med varandra att inte bli lurade av falska mått och felvisande mätinstrument som t.ex. vågar. När den industriella revolutionen kom igång och man behövde bygga infrastruktur över region- och landsgränser som skulle fungera på båda sidor om gränsen måste man kunna mäta med samma metoder. Efter den franska revolutionen införde Frankrike 1799 metersystemet. Den 20 maj 1875 beslutade 17 länder att enas om och skriva under den så kallade meterkonventionen. Idag är det bara tre länder, USA, Burma och Liberia som ännu inte har anslutit sig till SI-systemet. (I Storbritannien gäller ännu så länge att enligt EU-regler (2009/3/EC) får gamla enheter användas parallellt med SI-enheter, åtminstone för handelsvaror. Längs vägarna i Storbritannien skyltas endast med engelska enheter, men SI-enheter har införts i Irland. Återstå att se hur denna fråga slutligen kommer att hanteras när Brexit är helt genomfört). Och det som har varit en nyhet inom området den senaste tiden är ju att den enda kvarvarande SI-enhet som definierats av ett fysiskt föremål, kilogrammet, nu definieras av naturkonstanter.

Men vad har det för betydelse för vanliga medborgares vardag? Jo, ofta när du till exempel handlar tomater på lösvikt i mataffären använder du en våg eller så vägs tomaterna vid kassan och i båda fallen kräver lagstiftningen att vågen ska visa rätt. Det är Swedacs uppdrag att bland annat se till att det system med kontrollorgan och återkommande kontroller fungerar så att du kan lita på att du inte betalar för mycket för tomaterna. Samma sak gäller för bensinpumpar, elmätare, vattenmätare, taxametrar och en hel del andra mätinstrument.

Den nya marknadskontrollförordningen ska börja tillämpas från och med den 16 juli 2021 med undantag för de artiklar som bl.a. handlar om unionsnätverket och dess funktion där de s.k. nationella samordningskontoren utgör en central del. Swedac är ju redan utpekat som Sveriges samordningskontor, något som förordningen ställer krav på att varje medlemsstat ska ha. Swedac har varit aktiva under förhandlingarna och samordnat synpunkter från landets marknadskontrollmyndigheter.

Den nya marknadskontrollförordningen kommer att påverka Marknadskontrollrådets myndigheter direkt och det kommer att behövas många diskussioner och utbildningsinsatser både under övergångstiden och efter att den börjat tillämpats för att få till stånd en gemensam syn och en enhetlig tillämpning. Förordningen innebär en ökad ambition för marknadskontrollen inom EU och att nationella strategier ska utarbetas. En ökad samordning och samarbete både nationellt och internationellt är av stor vikt då regelverk och förutsättningarna för att hantera kontrollen förändras i en tid av ökad e-handel och digitalisering. Swedac ser fram emot att fortsätta arbetet med att utveckla och bidra till en mer harmoniserad europeisk marknadskontroll så att allas vår tillvaro kan fungera som vanligt.

Det är viktigt för tilliten i samhället att vi kan ta saker för givet så att vi kan fokusera på det som är mer betydelsefullt. Därför är Swedacs uppdrag som marknadskontrollerande myndighet viktigt.

Vår har blivit sommar och vi befinner oss mitt i en pandemi som kommit att prägla samhället i de flesta avseenden. Inte minst arbetslivet, som naturligtvis är i fokus för oss på Arbetsmiljöverket, har påverkats. Förändrade arbetssätt, nytillkomna risker och ett stort mått av osäkerhet har bidragit till en svårförutsedd situation som vi försöker hantera på bästa sätt.

När det gäller arbetsmiljön har arbetsgivaren ett stort ansvar. Arbetsgivaren är skyldig att så långt som möjligt minimera risken för att någon ska bli smittad, sjuk eller i värsta fall dö till följd av sitt arbete. I detta arbete ingår att se till att det finns tillräckligt med skyddsutrustning och att den utrustning som används är säker. Detta har, som vi sett under våren, varit en utmaning. Brist på adekvat skyddsutrustning och förekomsten av undermåliga produkter har tyvärr lett till att arbetstagare utsatts för onödiga risker. Här har Arbetsmiljöverket en viktig roll att fylla.

I början av april fick Arbetsmiljöverket ett regeringsuppdrag som gav oss möjlighet att utfärda tillfälliga tillstånd för tillverkare och importörer att tillhandahålla personlig skyddsutrustning, trots att den inte är CE-märkt. Skyddsutrustningen ska uppfylla de väsentliga hälso- och säkerhetskraven i enlighet med EU-förordningen 2016/425, men vissa avsteg kan accepteras. Syftet är naturligtvis att så snabbt som möjligt få ut så mycket utrustning som möjligt, i huvudsak till vård- och äldreomsorg samt annan samhällsviktig verksamhet. Det har varit bråda dagar för myndigheten att ta fram bedömningsprocesser och att hantera, till dags dato, drygt hundra tillståndsansökningar. Arbetet har gett resultat och har möjliggjort att skyddsutrustning i miljontal kunnat erbjudas de verksamheter som bäst behöver den.

Samtidigt som vi har hanterat de tillfälliga tillstånden har det ordinarie marknadskontrollarbetet fortskridit. Särskilt produkter som stoppats av Tullverket har prioriterats. Det har i flertalet fall rört sig om personlig skyddsutrustning som uppvisat brister. Ett redan tätt samarbete med Tullverket har intensifierats. Även kontakterna med andra marknadskontrollmyndigheter, i första hand Läkemedelsverket och Konsumentverket, har varit viktiga då myndigheterna har ansvar för marknadskontroll av produkter med snarlika egenskaper, men som likväl omfattas av skilda lagstiftningar. Samarbetet har fungerat väl, men vägen till det kunskapsläge vi har idag har varit kantad av komplexa frågeställningar och inte alltid givna gränsdragningar. Här tror jag att vi kommer ta med oss viktiga lärdomar, såväl under den pågående pandemin, som i framtiden. En ökad förståelse för övriga marknadskontrollmyndigheters arbete har lett till en effektivare ärendehantering.

I dagarna utökar vi tillsynen av personlig skyddsutrustning i arbetslivet ytterligare, då vi sjösätter ett inspektionsprojekt där vi kommer inspektera närmare 300 arbetsplatser inom vård- och äldreomsorg. Det blir ytterligare ett sätt för oss att förebygga att felaktig skyddsutrustning används, men också att sprida kunskap om vad som kan göras för att minska riskerna på arbetsplatsen.

Arbetsmiljöverket har ett brett uppdrag och en välfylld verktygslåda, nu utnyttjar vi alla tillgängliga resurser i syfte att förhindra att bristfällig skyddsutrustning når arbetstagare. Ingen ska behöva bli smittad, sjuk eller dö på jobbet.