GD-bloggen

Den 1 juni 2019 tillträdde jag som generaldirektör för Strålsäkerhetsmyndigheten. Detta är mitt första blogginlägg i rollen, även om jag inte är ny i bloggen. Marknadskontroll är ett känt begrepp för mig efter en längre tid som generaldirektör på Kemikalieinspektionen. Som nytillträdd generaldirektör för Strålsäkerhetsmyndigheten ägnar jag mig nu åt att sätta mig in i myndighetens olika ansvarsområden. Det finns en spännande bredd i verksamheten och jag ser fram emot tillfället att ta mig an marknadskontroll från en annan vinkel.

Marknadskontroll syftar till att garantera säkerhet, hälsa och konsumentskydd och att motverka snedvridning av konkurrens mellan företag. För oss på Strålsäkerhetsmyndigheten är det ett verktyg för att motverka att människor utsätts för onödiga risker från produkter med strålning. Det finns produkter på marknaden som kan vara skadliga om de används fel eller om de inte är tillverkade på ett säkert sätt. De kan vara lättillgängliga och billiga att införskaffa i och med handel över nätet, som sannolikt bara kommer att öka. Exempel på sådana varor kan vara laserpekare av olika slag där vi sett exempel på att laserpekare som inhandlats via e-handelssajter inte uppfyllt de krav som finns på märkning. Vår möjlighet att minska riskerna med sådana produkter är genom egna kontroller eller kontroller i samverkan med andra myndigheter.

Strålsäkerhetsmyndighetens uppdrag på området är att utföra marknadskontroll gällande tekniska anordningar som alstrar strålning och produkter där radioaktiva ämnen har tillsats trots förbud, det kan till exempel gälla leksaker eller kosmetika. Våra resurser för marknadskontroll har hittills fokuserats på starka laserpekare eftersom det är en populär produkt hos allmänheten som ligger inom vårt ansvarsområde. Under året har vi startat en rättsutredning som ska ge oss underlag så att vi kan bedöma om våra satsningar bör förändras på något sätt och eventuellt omfatta ytterligare produkter.

Vi samarbetar med andra myndigheter inom marknadskontroll, när vi testade laserpekare samarbetade vi exempelvis med Konsumentverket. Under hösten 2018 startade vi tillsammans med Elsäkerhetsverket en tillsyn av laserprojektorer, alltså showlaser eller discolaser, som finns tillgängliga på den svenska marknaden. För att involvera de som använder projektorerna frågade vi dem inför starten av tillsynsprojektet vilka sorts projektorer de använder och vilka modeller de ville att vi skulle testa. Utifrån deras förslag har vi köpt in ett antal projektorer som vi testar för att se om de uppfyller gällande krav. Tillsynen är inte avslutad än men vi har sett brister i de projektorer vi hittills testat. Projektet kommer att avslutas i höst, då vi också redovisar det slutliga resultatet.

Vi kommer att fortsätta att vidareutveckla samarbetet med övriga ansvariga myndigheter och berörda branscher. Därutöver ser jag ett behov av att öka medvetenheten hos konsumenterna kring de risker som finns med strålning från vanliga konsumentprodukter. Genom att stärka konsumenters kunnande kommer de att kunna ta ett eget ansvar för vilka
produkter de köper eller använder. Vi avser att öka våra informationsinsatser riktade till konsumenter så att de kan välja bort produkter som inte är strålsäkra.

Vi på Strålsäkerhetsmyndigheten välkomnar ständigt initiativ till samarbete så att risker med strålning kan hanteras även vid marknadskontroller med andra syften.

Nina Cromnier, generaldirektör, Strålsäkerhetsmyndigheten

Samverkan är betydelsefull när det gäller våra möjligheter att bedriva en effektiv och ändamålsenlig marknadskontroll. Samarbetet med marknadskontrollmyndigheter i Sverige och inom EU är både givande och nödvändigt.

Under 2019 har vi tillsammans med Boverket startat upp ett marknadskontrollprojekt gällande motordrivna portar, en produkt som omfattas av både Byggproduktförordningen och Maskindirektivet.

Vi har utvecklat metoderna för omvärldsbevakning och marknadsanalys, exempelvis genom att analysera importstatistik från Tullverket för att på så sätt kunna skapa oss en bild av produktflöden och trender.

I början av året sjösattes strategin för Arbetsmiljöverkets nollvisionsarbete, med målsättningen att ingen ska behöva dö till följd av sitt arbete. Ett av fokusområdena kommer initialt att vara arbetsfordon och mobila maskiner. Vår marknadskontroll blir naturligtvis viktig, då bristfälliga maskiner och dess tillbehör utgör riskkällor.

Sedan en tid tillbaka har snabbfästen för grävmaskiner (quick couplers) varit uppe för diskussion. Detta då ett antal allvarliga olyckor har rapporterats, både i Sverige och i andra EU-länder. Det har rört sig om fall där påmonterade skopor lossnat och orsakat såväl svåra skador som dödsfall. Vi på Arbetsmiljöverket har deltagit på en internationell konferens tillsammans med representanter från både branschen och från marknadskontrollmyndigheter inom EU, i syfte att identifiera de huvudsakliga orsakerna till att vissa snabbfästen uppvisar brister och vilka åtgärder som kan vidtas i nästa steg. Ett gott exempel på samarbete som förhoppningsvis leder till att riskerna med denna produkt undanröjs.

Vidare så har vår ambition att arbeta mer proaktivt bland annat resulterat i ett marknadskontrollprojekt gällande elcyklar. Produkten är relativt ny och marknaden växer.

I maj gjorde vi oanmälda besök hos ett flertal återförsäljare i Stockholmsområdet. Det som kontrollerades var om elcyklarna uppfyllde de formella kraven om CE-märkning, bruksanvisning på svenska och försäkran om överensstämmelse. Totalt kontrollerades ett sextiotal olika modeller, och formella brister uppdagades gällande ett antal modeller.

Vi har även försökt lyfta blicken mot framtiden. Artificiell intelligens (AI) är redan nu en verklighet vi har att förhålla oss till, och omfattningen lär knappast minska framöver. Hur påverkar detta marknadskontrollen? Blir ansvarssubjekten desamma? Räcker de verktyg i form av lagar och regler som vi har idag? Detta är diskussioner vi för, och kommer att behöva föra framöver. Naturligtvis är det nödvändigt med samverkan även i dessa frågor.

Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör för Arbetsmiljöverket

GD-bloggarna blir stundtals som stafettpinnar – det är trevligt att läsa hur Gunilla Hult Backlund, GD för IVO skriver i förra blogginlägget om vikten av samverkan mellan myndigheter för att få till en mer effektiv marknadskontroll.

Jag tar upp tråden och bygger vidare på den, genom att även slå ett slag för god kommunikation inom området marknadskontroll. Det finns naturligtvis busar som vi behöver jaga reda på, men de allra flesta vill göra rätt, och inte sällan uppstår brister helt enkelt på grund av okunskap och att vi myndigheter brottas med svårigheter att vara tydliga. Och kanske vi kan samverka mer även på det området.

Vi har under året förbättrat informationen på vår hemsida om de produktregler som MSB ger ut eller förvaltar. Gruppen företagare som besöker hemsidan kan nu få tips om länk direkt till våra produktregler liksom till information om genomförd produktkontroll och ställningstaganden/domar. Men vi kan bli bättre.

Elsäkerhetsverket har kommit längre med information till aktörer om vilket ansvar de har och hur man gör rätt. Jag har en målbild att MSB på liknande sätt ska kunna öka informationen till aktörerna, och kanske också hitta arbetsformer för att kunna föra en dialog med branschföreträdare. Det skulle kanske möjligen ge oss draghjälp av seriösa aktörer på fler än ett sätt.

En av utmaningarna på området är att lära känna den nationella marknaden för de olika produktsektorerna. Denna utmaning delar vi med många myndigheter. Hur gör andra svenska myndigheter för att ha en överblick över sina nationella marknader? Finns det samverkansfördelar här?

En särskild utmaning är regelverken, att formulera sig så att reglerna blir begripliga, tydliga och korrekta. Företag måste förstå när reglerna är tillämpliga för deras verksamhet, så att de arbetar med att uppfylla reglernas krav.

Förståelsen för företagarens roll är viktig för att kunna göra reglerna begripliga, liksom för att kontrollera att de följs. Möjligen kan det också öka förståelsen hos företagare för myndigheternas roll och uppdrag till ömsesidig nytta.

Dan Eliasson,
Generaldirektör för MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap