GD-bloggen

2022 har varit ett händelserikt år på marknadskontrollområdet. I början av året slutfördes vårt gemensamma arbete med en nationell strategi för åren 2022-2025. Som ni redan vet överlämnades förslaget till strategi till regeringen den 16 mars och beslutades sedan av regeringen den 30 juni, i princip helt enligt vårt förslag. Det är nu vårt gemensamma ansvar att vår prioritering av de tre områdena effektivare kontroll, utökat samarbete och ökad kunskap kommer skapa en mer effektiv och samordnad marknadskontroll i Sverige.

Den nationella strategin är fortsättningsvis inriktningen för rådets handlingsplaner. Myndighetscheferna i rådet pekade vid sitt möte i början av hösten på omvärldsanalys, att definiera en effektiv nivå av kontroll samt metodutveckling när det gäller strategins effekter som fokusområden framåt. När det gäller metodutvecklingen pekades på vikten av att engagera myndigheterna i vidare mening, till exempel controllers vilka kan bidra med metodkunskaper. Att utnyttja digitala möjligheter i uppföljningen betonades också liksom värdet av att Tullforum fortsätter sitt viktiga arbete.

Som ett led i arbetet med den nationella strategin, har en arbetsgrupp under hösten arbetat med att ta fram process för nationell uppföljning genom att ta fram mallar för program och uppföljning av program. Syftet med processen för nationell uppföljning är bland annat att få en bättre överblick över den svenska marknadskontrollen, se vilka effekter marknadskontrollen har och följa hur marknadskontrollen utvecklas över tid.

I april hölls för första gången på över två år ett fysiskt möte i Marknadskontrollrådet. Formatet för mötet var nytt och pågick under två dagar. Myndigheterna i Marknadskontrollrådet har enats om att även i fortsättningen behålla digitala möten (som infördes under pandemin) i kombination med fysiska möten. Detta för att bidra till minskad miljöpåverkan och resurskostnader.

Under året har det även varit mycket aktivitet i olika arbetsgrupper under Marknadskontrollrådet. E-handelsgruppen har bland annat arbetat med att anpassa kommunikationsmaterial och återlanserat kampanjen Fynda säkert från 2021. Syftet med årets kommunikationsinsats var att nå ut till en yngre målgrupp, därför lanserades kampanjen på sociala plattformar. En arbetsgrupp har även startats upp för att arbeta med frågor om omvärldsbevakning och omvärlds- och marknadsanalys.

I oktober hölls Marknadskontrolldagen med tema samarbete och framtid med över 120 deltagare från 14 myndigheter. Det var en lärorik och inspirerande dag med intressanta talare och givande gruppdiskussioner och samtal mellan myndigheter.

Vi kommer även 2023 att både följa och försöka påverka utvecklingen i vår omvärld och de förändringar som sker. Samverkan är nyckeln till en effektivare och mer enhetlig marknadskontroll i Sverige, också för att vi ska ha tillräckliga resurser att möta en mångfacetterad utveckling. Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till er alla för god samverkan och insats under året. Vi har ett spännande 2023 framför oss, men jag hoppas att ni alla får njuta av lediga dagar innan det nya året tar vid!

God Jul & Gott Nytt År!

”De senaste åren har vi vant oss vid att kriserna har avlöst varandra”, skriver min generaldirektörskollega, Anders Persson på Elsäkerhetsverket, i förra blogginlägget. Jag kunde inte uttryckt det bättre själv.

För oss inom den statliga förvaltningen innebär kriserna att vi måste vara agila för att förhålla oss till nya omständigheter. Tidigare i höst föreslog EU-kommissionen ett krisinstrument för den inre marknaden, för att bevara den fria rörligheten och tillgången till varor och tjänster i händelse av framtida nödsituationer. Bland annat påverkas byggprodukter, hissar och linbanor, vilka ligger inom Boverkets ansvarsområde.

Krispaketet är ett initiativ som förhoppningsvis kommer att bidra till en ökad förutsägbarhet och rättssäkerhet i pressade lägen. Samtidigt kan jag inte låta bli att lägga märke till att vissa delar av förslaget avser lagstiftning som håller på att revideras på annat håll, som EU:s byggproduktförordning. EU-kommissionen föreslog en ny byggproduktförordning i våras och förhandlingarna i rådet har redan börjat. Krispaketet föreslår ändringar i dagens byggproduktförordning – ändringar som därmed kan hinna bli inaktuella redan innan de beslutats. Med andra ord har vi att göra med rörliga måltavlor.

Självklart är det praktiskt omöjligt att synka alla uppdateringar och förhindra den typen av situationer, men jag förundras gång på gång över hur mina medarbetare lyckas hålla reda på allt som sker och komma med kloka inspel trots den korta svarsfristen på de remisser som myndigheten får in. Det har ju hänt så mycket under det senaste året! Till exempel har en ny marknadskontrollförordning med tillhörande anpassningar i vår nationella sektorslagstiftning trätt i kraft, och det nya dricksvattendirektivet håller på att genomföras med ökade produktkrav och utökat marknadskontrollansvar som följd. Vad den nya EU-förordningen om ekodesign för hållbara produkter kommer att föra med sig är ännu oklart.

Det är alltså en förändringarnas tid vi lever i, och då syftar jag inte bara på världen i stort eller de nytillkomna rättsakter som påverkar vår verksamhet. Den nya regeringen innebär att vi nyligen fått en ny bostadsminister och att våra kontaktpersoner på Regeringskansliet ställs inför en omorganisation samt att vi på myndigheten troligen ställs inför ett förändrat budgetläge. Man skulle kunna säga att hela havet stormar. I tillägg har vi ett EU-ordförandeskap att se fram emot, vilket blir en utmaning. Visst kan det kännas befängt att skryta med att vi fortsätter att simma lugnt och utföra vårt grunduppdrag när förutsättningarna gungar, men i dessa stormiga tider är det inte att underskatta.

De senaste åren har vi vant oss vid att kriserna avlöst varandra. Kriget i Ukraina har fört med sig en energikris i Europa med kraftigt stigande energipriser som följd. Fortsatta leveranssvårigheter efter pandemin driver upp priserna även inom andra sektorer. Det får konsumenternas prismedvetenhet att stiga snabbt.

Inte så konstigt då att fler och fler vill fynda inom lågprishandeln, som just nu går starkt framåt. Den tidigare starka utvecklingen inom e-handeln har samtidigt mattats av betydligt. På Elsäkerhetsverket följer vi noga hur konsumentbeteenden förändras och hur det i sin tur riskerar att påverka elsäkerheten i samhället. Inom e-handeln har vi tidigare sett att andelen produkter med brister har varit större där än i traditionell handel. Just nu gör vi en riktad kontroll av lågprishandeln och kommer att presentera resultaten under hösten. Det finns en risk att konsumenternas prismedvetenhet leder till en kostnadsjakt som kan få olyckliga följder för handelns och tillverkarnas produktsäkerhetsarbete.

Kraftigt stigande energipriser leder även till ändrad användning av våra befintliga elektriska apparater. Alltfler väljer timvis elmätning för att kunna dra nytta av lägre energipriser på nätter och helger. Incitamenten för att ladda och köra vitvaror på natten ökar. Det är en bra sak att vi hjälper till att balansera elsystemet så att energin räcker till alla. Ett stabilt elsystem är viktigt för att klara energiomställningen och mildra klimatförändringarna. Men med nya beteenden kommer också nya risker.

Vi ser i brandstatistiken att tvättmaskinen orsakar de flesta brandtillbuden i våra bostäder. När det gäller till exempel kyl och frys så verkar risken för spridning av eld och skador på person eller annan egendom mindre. Vi på Elsäkerhetsverket tror att det har att göra med att tvättmaskinen oftast körs under dygnets vakna timmar, medan kyl och frys går dygnet runt. När du använder el medan du sover är det bara brandvarnaren som skyddar dig. Möjligheten att känna lukter och höra ljud fungerar dåligt när du sover.

Vi ser också risker med allt fler laddningsbara produkter. Rekommendationen är att laddning sker under uppsikt eftersom bränder i batterier har mycket snabba förlopp och utvecklar giftiga gaser. Det är extra riskfyllt om datorn till exempel ligger i soffan, telefonen i sängen eller cykelbatteriet direkt under klädhyllan i hallen. En brand sprider sig lätt i textilierna och en brand i hallen kan dessutom snabbt spärra av den enda utrymningsvägen ur en lägenhet.

Bränder i elektriska apparater är inte den största orsaken till bostadsbränder, men eftersom konsekvenserna riskerar att bli mycket allvarliga måste vi fråga oss om det är värt att ta risken. För dig som vill vara både energismart och känna dig trygg kan det vara bra att välja eko-programmet på tvätt- och diskmaskin istället för nattkörning, och att fortsätta investera i CE-märkta lågenergiprodukter.