GD-bloggen

Inför årets största högtider som jul och nyår säljs en hel rad produkter som smällare och gaständare och gasbehållare till julklappsgrillen, för att inte tala om de kommande mysstunderna med kaminer och eldstäder. Det är också under jul- och nyårshelgerna vi ser hur antalet olyckor ökar kraftigt, där fyrverkerier eller öppen eld är inblandade.

Det finns lagar och regler för hur produkter utformas, vad man får sälja, hur man informerar, hur produkter ska märkas upp och så vidare.
Ansvaret för tillsynen av hanteringen när fyrverkeriförsäljarna väller in när julmarknaderna just har avslutats åligger kommunerna. Märkningen och påskrifterna är tillverkarens eller importörens ansvar eftersom den kan detaljerna om produkten, distributören – säljaren – har ansvar för att kontrollera att märkningen av produkten är korrekt (rimlig) utifrån sin kunskap om produktgruppen och tillverkarens/importörens information om produkten. Och kontrollen av att produkterna uppfyller kraven (när det gäller bland annat fyrverkerier och gasolflaskor) ligger på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Men det är den som ska använda produkten som slutligen har ansvar för att man handskas med saker och ting på ett säkert – och lagenligt – sätt. Tyvärr sker många olyckor just runt nyår på grund av felaktig användning av till exempel fyrverkerier.

Inte bara fyrverkerier utan även hemgjorda sprängämnen ger upphov till skador – även hos dem som tillverkar dem. För att minska möjligheterna till hemtillverkning av sprängämnen gäller från den 2 september i år begränsningar för privatpersoners tillgång till produkter som innehåller utgångsämnen för tillverkning av sprängämnen – sprängämnesprekursorer.

Privatpersoner som vill köpa produkter som innehåller mer än 12 viktprocent väteperoxid, 30 viktprocent nitrometan eller 3 viktprocent salpetersyra behöver tillstånd från MSB till detta. Produkter med mer än 40 viktprocent kaliumklorat, kaliumperklorat, natriumklorat eller natriumperklorat är helt förbjudna för privatpersoner att köpa.

Produkter som innehåller dessa ämnen finns förstås på marknaden för att de används i helt legitima syften, bl.a. för blekning av jakttroféer eller som bränslen till modellfarkoster. I de flesta fall kan privatpersoner dock använda produkter som innehåller icke-tillståndspliktig halt av de begränsade ämnena eller alternativa produkter.

För att upplysa framför allt handeln om de nya reglerna och hjälpa dem att införliva dem, har MSB utvecklat informationsmaterialet “Du kan göra skillnad – Sälj kemiska produkter på ett ansvarsfullt sätt”. Materialet, som består av en folder och en poster, finns att ladda ned från MSB:s hemsida, och det kan vara användbart som en introduktion till de nya reglerna även för tillsynsmyndigheter, dvs. kommunerna.

De flesta av årets brand- och fyrverkeriolyckor inträffar runt jul och nyår, och orsakas vanligen av brister i handhavandet. Det bör få oss som arbetar med ökad säkerhet att reflektera över om det möjligen behövs en ökad medvetenhet om att ansvaret för en säker användning slutligen ligger hos den enskilde.

På MSB:s hemsida kan man läsa mycket mer om brandfarliga och explosiva varor: https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Brandfarligt–explosivt/

Där finns även en broschyr som heter ”Gasol för hem och fritid” som man också kan hämta på www.msb.se. Det är en bra idé att läsa den innan man köper en gasolgrill eller en gasolhäll till köket i julklapp eller inför vårens grillsäsong.

Ta det försiktigt i jul och nyår. Följ anvisningarna!
Och glöm inte att släcka ljusen, testa brandvarnaren och ge gärna bort en brandsläckare i julklapp.

PS. Fler säkra tips på www.dinsakerhet.se inför jullovet!

Helena Lindberg, Generaldirektör MSB

Boverket ansvarar bland annat för att kontrollera byggprodukter på den svenska marknaden. Sedan förra året måste många byggprodukter vara CE-märkta för att få säljas. Många olika produkter ska in i samma mall och det kan vara svårt för tillverkarna att översätta kraven till just sina egna produkter. Därför använder Boverket marknadskontrollen som en möjlighet att nå ut till en bransch i taget med nischad information.

På marknadskontrollbloggen finns nu presentationer av flera myndigheters verksamhet. Området byggprodukter där Boverket ansvarar för marknadskontrollen är lite annorlunda jämfört med andra områden. CE-märkning av en byggprodukt innebär nämligen inte att den är godkänd enligt något direktiv, utan att byggproduktens egenskaper redovisats på ett särskilt sätt. Det är användaren som själv måste avgöra om produkten är lämplig i det sammanhang där den ska användas.

Målet med den informationsfokuserade marknadskontrollen är att så många aktörer som möjligt ska komma med på banan. Detta kommer i förlängningen att leda till att vi får en mer rättvis konkurrens. Ibland får Boverket anmälningar från företag som känner sig förfördelade eftersom andra inte följer reglerna. Boverket har flera sanktionsmöjligheter att ta till men i första steget försöker vi alltid att genom information och kommunikation få företag att göra korrigeringar på frivillig väg.

Under 2014 har vi provat ett antal brandvarnare. Det visade sig att inte alla höll måttet. Det fanns till exempel brandvarnare som inte signalerade när det brann eller hade så svag signal att det fanns risk att en sovande person inte kunde höra den. På Boverkets webbplats finns mer information om marknadskontrollen av brandvarnare.
Tidigare har Boverket kontrollerat bland annat asfalt, cement och isoleringsprodukter av EPS. Nyligen har vi påbörjat kontroll av kaminer och nästa år granskar vi bland annat fönster.

Janna Valik, Boverket

I många länder ser vi ser en allt mer högljudd opinion mot frihandel. Vi ser också hos våra grannländer ett ifrågasättande av den inre marknaden, det europeiska samarbetets kärna, med skarpa förslag om begränsningar av bland annat personers rörlighet. Och, inte minst, ett WTO som stagnerar sedan Indien blockerat det försiktiga resultat som Balimötet gav.

Allt detta samtidigt som både Sveriges och Europas ekonomi behöver en extra skjuts. Vi behöver mer utbyte över gränserna, inte mindre. Vi behöver en välfungerande inre marknad, inte en försvagad. Vi behöver ett brett engagemang i TTIP, inte ett vacklande. Vi behöver ett starkt multilateralt handelssystem, inte ett WTO som trampar vatten. Men den pedagogiska utmaningen är stor: i den ekonomiska krisens kölvatten frodas protektionismen.

Som nytillträdd Generaldirektör för Kommerskollegium ser jag en självklar roll för vår myndighet i alla dessa frågor. Rädslan som florerar i många fora för klordoppade kycklingar och GMO, kinesisk konkurrens, den polska rörmokaren och investeringsskydd (ISDS), måste bemötas med fakta. Det som av många upplevs som ett hot, kan vi inte vifta bort med allmänt svepande argument för frihandel.

Med kontinuerlig dialog med intressenter, grundlig, objektiv analys och olika informationsinsatser kan Kommerskollegium bidra med ökad kunskap. Vår roll är att konstruktivt bidra till en större förståelse för värdet av en fri öppen handel med klara spelregler, både inom och utanför EU. Och vi kan inte sväva på målet: vägen framåt leder till mer handel, utbyte och öppenhet, inte mindre.

Jag vill avsluta med en reflektion om marknadskontroll.

De drivkrafter som vi nu ser inom den internationella handelspolitiken skapar en speciell utmaning för EU och dess inre marknad. Det handlar inte om ”att vinna eller försvinna”, utan om att se hur starkt EU:s inremarknadsregelverk står sig i världens tuffaste förhandling, TTIP. Inre marknaden handlar om fri rörlighet, tydliga spelregler för näringslivet men även om högt konsumentskydd, produktsäkerhet och miljöhänsyn som både medlemsstater och tredje länder kan dra nytta av. Här har marknadskontrollen naturligtvis en viktig funktion.

För Kommerskollegium, som medlem i Marknadskontrollrådet, bidrar diskussionerna mellan myndigheter och näringsliv till viktig insikt hur den inre marknaden fungerar utifrån ett svenskt tillsynsperspektiv samtidigt som vi själva som medlem i rådet kan vara med och bidra med kunskap om skeenden inom handel och handelspolitik internationellt. Den svenska marknadskontrollmodellen har ett högt anseende, vilket jag får höra inte minst i vårt arbete med EU:s inre marknadsregelverk i biståndsinsatser. Att vara med som en aktör i detta arbete är därför något som jag, från Kommerskollegiums håll, ser som högt prioriterat.