GD-bloggen

Hösten med dess sprakande färger är på ingång, en årstid för nystart. Det är den även för oss på Naturvårdsverket då vi lanserar en alldeles ny webbplats under naturvårdsverket.se. Med den nya webbplatsen vill vi bidra till att öka kunskapen inom miljöområdet, ge effektivt stöd i miljöarbetet och också möta ett generellt ökande intresse för miljöfrågor. Vår ambition är att information om vad som gäller ska vara tydlig för alla, både producenter och konsumenter.

Ett viktigt verktyg för Naturvårdsverkets arbete med producentansvar är vårt producentregister. Det innebär att producenter registrerar sig hos oss och intygar att de följer producentlagstiftningen i sin helhet. Produkterna ska exempelvis ha rätt märkning och avfall ska tas om hand på ett sätt som är miljömässigt korrekt. Med hjälp av producentregistret får vi större kunskap om produktgruppers mängder och flöden, och i kombination med vårt tillsynsarbete även en överblick över andra mindre vanligt förekommande produktgrupper av elutrustning.

Naturvårdsverkets arbete med producentansvar ska leda till att alla producenter registrerar sig för att säkerställa att de uppfyller samma lagkrav på marknaden. Vi arbetar även för att identifiera så kallade friåkare, företag som omfattas av producentansvaret men inte finns registrerade hos oss och inte tar sitt producentansvar, för att skapa lika förutsättningar och en rättvis konkurrens för de som sätter produkter på den svenska marknaden.

Idag finns det producentansvar inom åtta produktgrupper: elutrustning, batterier, förpackningar, returpapper, däck, bilar, radioaktiva produkter och läkemedel. Inom kort väntas producentansvar och registreringsplikt införas för vissa engångsplastprodukter i svensk lagstiftning. Detta innebär att en större del av den svenska marknaden kommer att omfattas av producentansvar och kontrolleras av myndigheter genom marknadskontroll utöver övrig tillsyn. Producenter behöver vid registrering intyga att produkterna uppfyller alla krav exempelvis på rätt märkning och utformning för att underlätta återvinning för att kunna släppas på den svenska marknaden.

I resurseffektivt samhälle ökar fokus på design och produktkrav inom producentansvaret. Därför bedömer vi att marknadskontrollen kommer att öka inom producentansvaren framöver. Ett exempel är revideringen av förpackningsdirektivet, där de väsentliga kraven vid utformningen av förpackningar arbetas om.

EU-kommissionen har i sitt förslag till ny batteriförordning lagt mycket av de relativt omfattande produktkraven utanför själva producentansvaret. Det är ännu oklart om revideringar av övriga producentansvar på EU-nivå kommer att följa samma modell som batteriförordningen, men det är mycket troligt att ambitionen som uttrycks i EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi kommer att leda till ökade produktkrav inom en rad områden och därmed ökade behov av marknadskontroll för att skapa lika spelregler för aktörer som sätter produkterna på den svenska marknaden.

Att arbeta uppströms genom att från början designa rätt, utan att använda svåråtervunna material och oönskade kemikalier, får bli ett vägledande ljus i höstmörkret. Det minskar risken att avfall hamnar fel, och det bidrar till en bättre miljö och tryggare samhällen när resurser används på ett mer effektivt sätt.

I dagarna har jag firat ett år på Elsäkerhetsverket. Det har varit ett år med mycket nytt, många nya bekantskaper men också ett nytt sätt att arbeta. Jag började nytt jobb mitt i en pandemi. När alla nya kollegor jobbar hemifrån och när samarbetspartners endast träffas online, ja då tar det både tid och fantasi att förstå hur allting egentligen hänger ihop och fungerar. Men bilden är att vi gjort något fantastiskt som fått allt att funka trots krav på orimligt snabb omställning. Det är det viktigaste jag tar med mig från pandemin – snabb omställning är möjlig, alla svar behöver inte finnas innan vi sätter bollen i rullning. Som vi säger i Värmland; det ordnar sig.

Det är mycket i samhället som har förändrats. Det traditionella sättet att köpa varor i butiker efter att vi både tittat och känt på dem, var över en natt inte längre självklart. Till och med de mest inbitna traditionalisterna bland oss gick över till e-handel. Marknadskontrollen är ju naturligtvis tvungen att följa med i den utvecklingen, dels för att vi inte längre kunde röra oss i affärer på samma sätt som tidigare, men också för att marknadskontrollen givetvis måste bedrivas där den gör nytta, och det är där konsumenterna handlar.

Vi ser att med en förändrad marknad och nya affärsmodeller så förändras också förutsättningarna för att bedriva traditionell marknadskontroll och har samma effekt. Många e-handelsplatser som drabbas av ett försäljningsförbud väljer kanske att köpa in en liknande produkt från en annan tillverkare nästa gång. Marknadskontrollen måste därför utvecklas och försöka nå andra effekter än att bara hitta de produkter som inte uppfyller kraven. Elsäkerhetsverket arbetar mer med marknadskontroll i projektform, det gör att vi når fler aktörer med liknande produkter, vi kan sen jämföra resultaten och nå ut till konsumenterna med kommunikationsinsatser och vi når importörer och distributörer med utbildning. Därigenom nås en större effekt än vad försäljningsförbuden ensamt klarar.

Många aktörer är inte representerade i EU men kanske har en webbplats på svenska och målar upp bilden av att vara en svensk butik. När konsumenten köper varor därifrån visar det sig i efterhand att de kommer från ett land utanför EU. I de här fallen har konsumenten, ofta omedvetet, förvandlats till privatimportör, och får ensam bära hela risken med en många gånger farlig produkt.

Det borde vara självklart att marknadsplatser som förmedlar produkter som säljs från tredje land ska informera konsumenterna om att det blir en privatimport och vilka skyldigheter som kommer med det. Om man inte informerar om det så riskerar man en osund konkurrens och i slutändan är det konsumenternas liv och välbefinnande som står på spel.

I höst ska lagpaketet Digital Services Act, som är tänkt att reglera e-handeln, klubbas igenom och vi hoppas det blir första steget mot ett bättre skydd för kunder som väljer att handla online.

År 2021 kan sägas vara något av energimärkningens år. En ny generation energimärkning har sett dagens ljus. Nyligen har bland annat produkter som tv-apparater och ljuskällor fått den uppdaterade energimärkningen, och fler produktgrupper står på kö. Tillsammans med skärpta ekodesignkrav på bra funktion och reparerbarhet bidrar den nya märkningen till att stimulera utvecklingen av ännu fler hållbara och effektivare – ja rent ut sagt – bättre produkter i framtiden.

Men för att säkerställa att marknaden utvecklas i en hållbar riktning behövs också en effektiv marknadskontroll. Vår roll som marknadskontrollmyndighet är kanske som viktigast i samband med att lagstiftningen har setts över och skärpts eftersom det är då vi oftast hittar produkter som inte är korrekt energimärkta eller som inte uppfyller de nya kraven.

Detta eftersom en central del av vår marknadskontroll är att testa produkter och på så sätt kontrollera att leverantörerna ger rätt information. Ett exempel är ljuskällor, där livslängd är en viktig faktor. Att mäta livslängd på ljuskällor har tidigare tagit lång tid. Därför är jag mäkta stolt över att vårt Testlab har varit med och utvecklat en ny EU-metod för mätning av ljuskällors livslängd, som är både mer träffsäker och innebär att vi nästan kan halvera testtiden. Tack vare det kan vi snabbare hitta de ljuskällor som inte har rätt kvalitet, och på så vis säkerställa en rättvis konkurrens mellan företagen och skapa trygghet för konsumenterna. Ett viktigt bidrag till att vi kan nå EU:s energi- och klimatpolitiska mål.

Något som blir allt tydligare för mig är vikten av att arbeta tillsammans med andra för att åstadkomma en effektiv marknadskontroll. Vi samarbetar inom ramen för EU-projektet Label 2020 med 15 andra länder för att övergången till den nya energimärkningen ska bli så smidig som möjlig. Genom att ta del av andra länders kompetens och dela med oss av våra egna erfarenheter kan vi fånga upp vad företag och konsumenter behöver hjälp med.

Även det nationella myndighetsarbetet stärks av samverkan, och där är det svenska marknadskontrollrådet en bra plattform. Vårt samarbete med Tullverket har nyligen underlättat för oss att hitta företag som importerar produkter till den svenska marknaden vilket gjort och gör det både enklare och effektivare att genomföra vårt uppdrag som marknadskontrollmyndighet. Stort tack för gott samarbete!

En central del i vårt arbete är givetvis det förebyggande arbetet i form av information och utbildningsinsatser riktade till de aktörer som ska leva upp till lagstiftningen. Här har vi tack vare EU-projektet jag nämnde ovan kunnat stärka våra kommunikationsinsatser. Det gör mig både nöjd och glad när företagen själva hänvisar till myndighetens informationsmaterial i sin utbildning av den egna personalen eller för att vägleda konsumenter att handla hållbart.

FAKTARUTA

Det här är nya energimärkningen

• Nya energiklasser på skalan A-G, istället för A+++-D.
• QR-kod som länkar till mer information.
• Det går inte att jämföra den nya generationen energimärkning med den tidigare eftersom de bakomliggande testerna och beräkningarna har ändrats.
• Beroende på vilken produkt det är visar energimärkningen även andra viktiga funktioner som vattenanvändning, buller och programtid.

I mer än 25 år har energimärkningen hjälpt konsumenter att jämföra och välja rätt produkter. Energimärkningen är obligatorisk och gemensam för EU-länderna. Energimyndigheten är marknadskontrollmyndighet i Sverige och deltar i EU-projektet Label 2020.

Läs mer om nya generationen energimärkning och skärpta ekodesignkrav på Energimyndighetens webbplats.

Ny energimärkning från 2021 (energimyndigheten.se)

Ekodesign ska bidra till mer hållbara produkter (energimyndigheten.se)

Robert Andrén, generaldirektör Energimyndigheten