GD-bloggen

Solen har äntligen börjat titta fram på olika håll i landet och temperaturerna börjar sakta stiga. För oss som arbetar med byggfrågor innebär den efterlängtade värmen inte bara glädje utan även huvudbry. Och då menar jag i första hand inte klimatfrågan, även om den aldrig lämnar vårt medvetande. Problemet är mycket mer jordnära än så. När solen tittar fram är det inte bara gräsklipparen som kommer ut från skjulet. Det gör även verktygen, och det står inte på länge innan fågelkvitter börjar blandas med buller från cirkelsågar, slipmaskiner och skruvdragare.

Den uppmärksamme läsaren undrar säkert varför jag pratar om verktyg, det är trots allt andra myndigheter som har tillsyn över dem? Ja, det förstås, men när solen tittar fram blir en sugen på att bygga: bygga om, bygga ut, bygga nytt. Och som chef för Sveriges myndighet för samhällsplanering, byggande och boende vill jag göra ett medskick inför hemmasnickarsäsongen. Det är nämligen så mycket att tänka på.

Men det är inte säkert att det bara är att sätta igång med bygget. Vissa åtgärder kräver bygglov, andra kräver anmälan. Det är alltså inte bara att införskaffa material och sätta igång. Det är viktigt att kolla upp vad som gäller och att få ett okej från sin kommun när det behövs.

Men sedan är det väl ändå fritt fram?

Om det ändå vore så enkelt… Kraven på byggnadsverk ställs genom plan- och bygglagen, dess förordning och tillhörande föreskrifter. Oavsett om bygget kräver tillstånd eller inte så måste det uppfylla de tekniska egenskapskraven på byggnadsverk. Med andra ord ska konstruktionen inte rasa samman, brinna upp, skada miljön, slösa med energi och så vidare. Det är byggherrens ansvar att se till att kraven uppfylls. I praktiken innebär det att den som bygger för egen räkning måste tänka ut konstruktionen innan hen tar tag i verktygen. Inte minst måste hen se till att använda lämpliga byggprodukter.

Men det är väl bara att välja CE-märkta byggprodukter, så är allt frid och fröjd?

Nej, nej och återigen nej. När det kommer till byggprodukter är CE-märkningen ett överenskommet sätt att redovisa produkters prestanda, men det är användarens ansvar att läsa till sig om produkterna är lämpliga att använda i det enskilda fallet. Till sin hjälp har användaren en prestandadeklaration, en CE-märkning, samt monteringsanvisningar och eventuell säkerhetsinformation. För byggprodukter som säljs i Sverige ska dokumentationen vara tillgänglig på svenska, vilket underlättar när användaren ska läsa och göra medvetna val.

Solen tittar fram, och i veckan kommer det att bli över tjugo grader varmt på sina håll. Många av oss kommer att bli sugna på att ta ett fika på altanen, och de av oss som inte har någon altan kommer kanske planera att bygga en. Eller kanske en takkupa, för bättre ljusinsläpp i huset? Mitt medskick till dig är att stanna upp och tänka ut om det du vill göra kräver tillstånd, så att det du lagt mycket tid och pengar på inte behöver rivas innan du ens hunnit ta en kopp kaffe. Och inte minst, när det väl blir dags att åka till byggvaruhandeln: läs dokumentationen och gör medvetna val, för du vill väl kunna ha glädje av ditt bygge i fler somrar?
Fotograf: Morgan Karlsson

Teknikutvecklingen ger stora möjligheter inom svensk hälso- och sjukvård. Ett exempel är händelseförloppet när en person har råkat ut för en olycka och beroendet av att tekniken underlättar – från första samtalet till 112, genom ambulansdirigering och -transport till akutmottagningen och vidare vård.

Redan under ambulansfärden har information om patientens status såsom EKG, blodtryck och anamnes nått skärmarna på akutmottagningen. Personalen hinner förbereda bästa möjliga mottagande och har möjlighet att sätta in rätt åtgärder snabbt.

Om patienten skickas till röntgen kan en AI-lösning snabbt tolka och analysera röntgenbilderna. Samtidigt skickas röntgenbilderna via ett annat tolkningsprogram till en 3D-printer som skriver ut en exakt modell av patientens fraktur, vilket underlättar för den kirurg som står beredd på operation att fatta beslut, redan innan första snittet.

Tekniken hjälper oss att rädda liv.

Om en programvara på ett eller annat vis har ett medicinskt syfte är det stor sannolikhet att den faller under definitionen för medicinteknisk produkt. Majoriteten av de medicintekniska produkter som används i vården är CE-märkta och där har en tillverkare ansvar för produktens säkerhet. Ibland finns det dock inte CE-märkta produkter som fyller vårdens behov fullt ut. Då har vårdgivare möjlighet att egentillverka medicintekniska produkter för användning i den egna verksamheten. Det kan vara alltifrån journalsystem till integrationslösningar mellan olika medicintekniska produkter till bedömningsstöd, med eller utan AI, till programvara som konverterar röntgenbilder till ett format som gör det möjligt att 3D-printa en exakt modell.

Dessa produkter ansvarar vårdgivaren för att de är lika säkra som om de vore CE-märkta. IVO har tillsynsansvar, både för själva produkten och, liksom för alla medicintekniska produkter, användningen. För IVO blir frågan hur dessa produkter bidrar till patientsäkerheten, och vilka särskilda risker som uppstår i användningen av dem. Vad händer om patientens data inte kommer fram oförvanskad och i tid till akutmottagningen? Vad händer om AI:n gör en felaktig tolkning? Vad händer om modellen blir oproportionerlig?

I användningen av dessa produkter, liksom i all vård, uppstår ofrånkomligen patientsäkerhetsrisker. Samtidigt innebär dessa produkter som sagt möjligheter som måste tillvaratas, möjligheter att ge patienten en bättre vård. IVO har sett att allt fler programvaror med medicinskt syfte utvecklas inom hälso- och sjukvården. Därför är fokus för IVO:s marknadskontroll i år egentillverkade programvaror med medicinskt syfte. Vi vill helt enkelt säkerställa att de många egentillverkade programvaror som utvecklas inom svensk hälso- och sjukvård bidrar till en säkrare och bättre vård för patienten.

Sofia Wallström
Generaldirektör IVO

Under det senaste året har Tullverkets förutsättningar och arbetsmetoder förändrats på grund av den rådande coronapandemin. Det som till en början såg ut att kunna vara av övergående karaktär har visat sig vara betydligt mer långdraget än vad någon kunnat tro.

Inom produktsäkerhets- och marknadskontrollområdet har detta märkts framför allt på att vi har stött på många nya produktkategorier som vi tidigare inte har haft anledning att kontrollera. Dessutom har importen av dessa produkter ökat enormt, vilket har gjort vårt uppdrag ännu lite svårare. Våra största utmaningar har främst varit varor med koppling till covid-19, som exempelvis munskydd, skyddskläder och covid-tester – samtidigt som vi har tvingats att delvis ändra våra arbetssätt.

Vi kan konstatera att vi, efter snart ett år med dessa nya förutsättningar, har anpassat oss efter de förhållanden som råder. Vi har, tillsammans med framför allt Arbetsmiljöverket, Läkemedelsverket och Konsumentverket, stoppat rekordmånga sändningar som har kontrollerats med utgångspunkt i regler kopplade till pandemin. Vi har stoppat nästan en halv miljon varor som inte uppfyller kraven och som i förlängningen hade kunnat orsaka skador för konsumenter. Samtidigt har vi lyckats möjliggöra att legala och korrekta varor har kunnat importeras utan att vi har stört deras varuflöden.

Tullverkets perspektiv på vaccinproduktionen och importen av vaccin till Sverige är risken för att få in vaccin i landet som inte uppfyller produktsäkerhetskrav eller som är förfalskade.  Vi har hittills varit förskonade från undermåliga eller förfalskade vaccin, men vi arbetar intensivt tillsammans med andra tullmyndigheter, marknadskontrollmyndigheter, Europol, Interpol och tillverkare av godkända vacciner för att vara beredda om och när vi skulle hitta vaccin som inte uppfyller kraven för att få importeras.

Den nya marknadskontrollförordningen RF (EU) nr. 2019/1020 som börjar gälla den 16 juli 2021 kommer delvis att förändra vårt arbetssätt. Vi ser fram emot förordningen och de nya möjligheter den för med sig för att förbättra effektiviteten i vårt arbete och samarbetet med andra marknadskontrollmyndigheter. Internt hos oss på Tullverket pågår just nu ett arbete där vi förbereder oss för att vara beredda när de nya bestämmelserna börjar gälla.

Till sist vill jag rikta ett stort tack till alla marknadskontrollmyndigheter för ett mycket nära och bra samarbete under året som gått.

Vänliga hälsningar
Charlotte Svensson, generaltulldirektör Tullverket