Tillfälliga tillstånd och långsiktiga lärdomar
Vår har blivit sommar och vi befinner oss mitt i en pandemi som kommit att prägla samhället i de flesta avseenden. Inte minst arbetslivet, som naturligtvis är i fokus för oss på Arbetsmiljöverket, har påverkats. Förändrade arbetssätt, nytillkomna risker och ett stort mått av osäkerhet har bidragit till en svårförutsedd situation som vi försöker hantera på bästa sätt.
När det gäller arbetsmiljön har arbetsgivaren ett stort ansvar. Arbetsgivaren är skyldig att så långt som möjligt minimera risken för att någon ska bli smittad, sjuk eller i värsta fall dö till följd av sitt arbete. I detta arbete ingår att se till att det finns tillräckligt med skyddsutrustning och att den utrustning som används är säker. Detta har, som vi sett under våren, varit en utmaning. Brist på adekvat skyddsutrustning och förekomsten av undermåliga produkter har tyvärr lett till att arbetstagare utsatts för onödiga risker. Här har Arbetsmiljöverket en viktig roll att fylla.
I början av april fick Arbetsmiljöverket ett regeringsuppdrag som gav oss möjlighet att utfärda tillfälliga tillstånd för tillverkare och importörer att tillhandahålla personlig skyddsutrustning, trots att den inte är CE-märkt. Skyddsutrustningen ska uppfylla de väsentliga hälso- och säkerhetskraven i enlighet med EU-förordningen 2016/425, men vissa avsteg kan accepteras. Syftet är naturligtvis att så snabbt som möjligt få ut så mycket utrustning som möjligt, i huvudsak till vård- och äldreomsorg samt annan samhällsviktig verksamhet. Det har varit bråda dagar för myndigheten att ta fram bedömningsprocesser och att hantera, till dags dato, drygt hundra tillståndsansökningar. Arbetet har gett resultat och har möjliggjort att skyddsutrustning i miljontal kunnat erbjudas de verksamheter som bäst behöver den.
Samtidigt som vi har hanterat de tillfälliga tillstånden har det ordinarie marknadskontrollarbetet fortskridit. Särskilt produkter som stoppats av Tullverket har prioriterats. Det har i flertalet fall rört sig om personlig skyddsutrustning som uppvisat brister. Ett redan tätt samarbete med Tullverket har intensifierats. Även kontakterna med andra marknadskontrollmyndigheter, i första hand Läkemedelsverket och Konsumentverket, har varit viktiga då myndigheterna har ansvar för marknadskontroll av produkter med snarlika egenskaper, men som likväl omfattas av skilda lagstiftningar. Samarbetet har fungerat väl, men vägen till det kunskapsläge vi har idag har varit kantad av komplexa frågeställningar och inte alltid givna gränsdragningar. Här tror jag att vi kommer ta med oss viktiga lärdomar, såväl under den pågående pandemin, som i framtiden. En ökad förståelse för övriga marknadskontrollmyndigheters arbete har lett till en effektivare ärendehantering.
I dagarna utökar vi tillsynen av personlig skyddsutrustning i arbetslivet ytterligare, då vi sjösätter ett inspektionsprojekt där vi kommer inspektera närmare 300 arbetsplatser inom vård- och äldreomsorg. Det blir ytterligare ett sätt för oss att förebygga att felaktig skyddsutrustning används, men också att sprida kunskap om vad som kan göras för att minska riskerna på arbetsplatsen.
Arbetsmiljöverket har ett brett uppdrag och en välfylld verktygslåda, nu utnyttjar vi alla tillgängliga resurser i syfte att förhindra att bristfällig skyddsutrustning når arbetstagare. Ingen ska behöva bli smittad, sjuk eller dö på jobbet.