GD-bloggen

Äntligen är den sköna sommaren här. Efter två långa år med coronapandemi, restriktioner och social distansering hoppades vi alla att 2022 skulle bli ett år av normalisering, hopp och positivitet. Istället inleddes året med Rysslands invasion av Ukraina och miljoner människor tvingades på flykt från de krigsdrabbade områdena. De omfattande sanktionerna som infördes i omgångar påverkade Tullverket och ledde till att en betydande del av vår verksamhet fick skifta fokus till helt nya arbetsområden och hotbilder.

Samtidigt har vi fortsatt att utveckla vår myndighetssamverkan under coronapandemin med marknadskontrollmyndigheter. Vi har exempelvis genomfört operativa insatser och kommunikationsinsatser gemensamt, förbättrat våra samverkansrutiner och tagit fram ett format för vårt strategiska arbete. Samarbetet har fortsatt under 2022 och jag är glad att flera marknadskontrollmyndigheter har uttalat sig positivt till att utöka samverkan med Tullverket. Jag är övertygad om att det är rätt väg att gå och att det kommer leda till bättre varukontroller och effektivare resursanvändning. Ökad myndighetssamverkan är ett utmärkt sätt att höja varandras kompetenser och på så sätt bli bättre inom våra respektive ansvarsområden.

Tullverket har under året synts oftare i medier och medverkat på event där vi aktivt har informerat allmänheten om faror med att handla osäkra och/eller förfalskade produkter. Vår förhoppning är att en ökad medvetenhet hos allmänheten om dessa produkter kombinerat med riktade varukontroller och effektiv myndighetssamverkan så småningom kommer att leda till att efterfrågan och utbud av produkterna minskar.

Vi ser fram emot en höst fylld med aktiviteter inom marknadskontroll men innan dess önskar jag er alla en trevlig sommar.

Vänliga hälsningar,
Charlotte Svensson, generaltulldirektör Tullverket

Just nu är vi i en fas då framtiden formas om och uppdragen fördelas på nytt bland oss myndigheter. Efter brexit, pandemi och en ny säkerhetspolitisk situation ritas kartan om både nationellt och internationellt. Det går att tala om ett ”före” och ett ”efter”. På samma sätt kan vi tala om ett ”före” och ett ”efter” inom området medicinteknik med anledning av ny lagstiftning som ska tillämpas fullt ut sedan den 26 maj 2022. För drygt ett år sedan när jag tillträdde som generaldirektör på Läkemedelsverket blev jag, från dag ett, personligen engagerad i implementeringen av de medicintekniska förordningarna. Sverige, tillsammans med övriga medlemsländer, hade mellan 2012 och 2017 förhandlat fram omfattande EU-förordningar som vid en fullständig implementering kommer att leda till att patienter och andra användare får tillgång till säkra och innovativa produkter. Att främja tillgång, kompetens att utvärdera nya produkter och skapa stabilitet i systemet är exempel på uppdrag som blivit mer tydliga i en omvärld som genomgått snabba förändringar. Det jag också insåg var att systemet inte är fullt redo och att flera pusselbitar fortsatt fattas för att vi ska kunna säga att det nya regelverket är fullständig implementerat. En av de största utmaningarna är tillgången på anmälda organ och deras kapacitet att ta emot nya kunder.

Jag ser stora risker med detta och kan nämna tre exempel:

1) Jag ser en risk att högre krav på produkter och ökade kostnader för tillverkare kan leda till brist på vissa typer av produkter, särskilt sådana som används vid sällsynta sjukdomar eller för att ställa diagnoser. Som myndighet har vi en viktig roll att tillse att sjukvården, patienter och användare har tillgång till säkra och effektiva produkter.

2) Jag ser en risk att den begränsade tillgången till anmälda organ kan leda till att det dröjer innan sjukvården, patienter och användare får tillgång till nya och innovativa produkter. Vi arbetar för att främja innovation men har en begränsad möjlighet att direkt påverka marknadstillträdet för nya produkter, då vi som marknadskontrollmyndighet inte kan och inte ska ersätta den roll som ett anmält organ har.

3) Jag ser en risk att vissa tillverkare, i synnerhet de som tidigare inte involverat ett anmält organ i bedömning av överensstämmelse, inte kommer att hinna bli granskade i tid för att uppfylla de nya förordningarnas krav. Det kan i sin tur leda till att tillverkare inte konkurrerar på lika villkor, något som vi som marknadskontrollmyndighet bedömer är viktigt att förebygga.

Sedan ett halvår tillbaka arbetar jag i tät samverkan med mina generaldirektörskollegor inom EU för att öka medvetenheten i den politiska ledningen och hos EU-kommissionen kring den situation vi befinner oss i. Vi har en mycket god dialog med EU-kommissionen, den politiska ledningen och aktörer verksamma inom medicinteknik. Jag kan nämna att vi exempelvis vid det senaste EPSCO-mötet (Employment, Social Policy, Health and Consumer Affairs Council) den 14 juni uppnådde en mycket god samsyn kopplad till de riskerna jag nämnt. Resan har bara börjat och Läkemedelsverket har en viktig plats i egenskap av marknadskontrollmyndighet. Stort engagemang för medicintekniska produkter har alltid varit en självklarhet för mig oavsett vilken roll jag haft under min karriär. Som generaldirektör med ansvar för en marknadskontrollmyndighet kommer jag fortsatt engagera mig för att EU-förordningarna fungerar när de omsätts i praktiken. Som marknadskontrollmyndighet är vi ansvariga för att säkerställa att produkterna på marknaden uppfyller de krav som ställs på dem.

Konsumentverkets ambition är alltid att genomföra insatser där riskerna för konsumenter att drabbas av skador är störst, och där våra åtgärder kan minska konsumentskadan mest. Under 2022 lägger vi extra vikt och fokus på varor och tjänster som riskerar att skada barn.

Konsumentverkets breda ansvarsområde på produktsäkerhetsområdet gör det inte möjligt att ge alla typer av produkter och risker lika mycket resurser. Våra proaktiva insatser fördelas därför utifrån prioriteringar som utgår från den kunskap som vi har om olika produkter, risker och marknadens utveckling. Kunskapen får vi genom analyser av tillgänglig produktskadestatistik, annan information om skador, anmälningar till Konsumentverket, samarbete med andra myndigheter, våra insatser på standardiseringsområdet, internationell statistik och andra typer av omvärldsinformation.

I vår planering för 2022 framkom det att lekutrustning, leksaker, barnartiklar och hemartiklar utgör särskilt framträdande problemområden. Från vår omvärldsinformation vet vi att lekutrustning såsom hoppborgar och lekplatsutrustning ger upphov till många skador varje år och behöver kontrolleras på ett systematiskt sätt. Vi vet också från senare års marknadskontroller att möbler är ett produktområde där det finns anledning att arbeta systematiskt för att minska personskadorna, bland annat hos barn.

Under 2022 kommer Konsumentverket att genomföra fyra större marknadskontroller. Under våren kommer vi att kontrollera hoppborgar och våningssängar. Senare under året genomförs marknadskontroller av barngrindar och snorkelmasker.

Det har skett många allvarliga olyckor i hoppborgar de senaste åren. Vår marknadskontroll ska leda till att fler företag följer regelverket för både hoppborgarnas konstruktion och den säkerhetsinformation de ska lämna till konsumenter. Förhoppningen och förväntan är förstås att olyckorna ska blir färre och konsumenterna säkrare.

Våningssängar har vi kontrollerat tidigare med nedslående resultat. Vid en kontroll 2019 bedömdes bara en av 17 kontrollerade sängar som säker. Nu gör vi en ny uppföljande marknadskontroll för att undersöka om marknaden har bättrat sig. Osäkra våningssängar kan leda till allvarliga fallolyckor men kan även vara potentiellt livsfarliga genom att barn kan fastna och strypas.

Våra insatser under 2022 relaterar till det konsumentpolitiska målet om väl fungerande konsumentmarknader och socialt hållbar konsumtion.