Hoppa till innehållet

GD-bloggen “Vi blir alltmer utåtriktade och söker samarbeten”, berättar Nina Cromnier, GD Strålsäkerhetsmyndigheten

Nina Cromnier, GD Strålsäkerhetsmyndigheten

Jag har nu varit generaldirektör på Strålsäkerhetsmyndigheten i två år. Jag har sett att vi kan göra mer nytta i marknadskontrollarbetet än vi gör idag. Därför arbetar vi med att utveckla oss både internt och genom att stärka samarbeten med andra aktörer. Vi har mycket kunskap att dela med oss av från myndigheten och Marknadskontrollrådet är en viktig kontaktyta för att utveckla vår samverkan och vårt stöd. Men jag ska förklara vår roll lite mer.

Strålsäkerhetsmyndigheten har en uppgift att minimera riskerna med strålning som används i produkter – eller som uppstår som en biprodukt. Strålsäkerhetsmyndigheten är också marknadskontrollmyndighet för tekniska anordningar och ämnen som alstrar strålning. Ansvaret omfattar både konsumentprodukter och professionella produkter.

Många sådana produkter regleras i produktdirektiv på EU-nivå vilket innebär att huvudansvaret för marknadskontroll ligger hos andra marknadskontrollmyndigheter. En viktig uppgift för Strålsäkerhetsmyndigheten är därför att på bästa sätt stödja dem i deras arbete. Det kan exempelvis vara Läkemedelsverket när det rör kosmetisk behandling med laser, Elsäkerhetsverket när det handlar om solarier och brandvarnare, Swedac för mätinstrument och Post- och telestyrelsen avseende olika typer av radioutrustning.

Av sådana produkter som inte ingår i det EU-harmoniserade området har Strålsäkerhetsmyndigheten huvudansvaret för att se till att det är strålsäkra produkter som finns på marknaden. Där utgör laserpekare och liknande produkter, såsom lasersikten och handhållna avståndsmätare, den viktigaste gruppen.

Med den ansvarsfördelningen som finns ser vi att fokus för framtida marknadskontroll blir att stötta och samarbeta med andra myndigheter. Ett exempel är det intressanta ärende då Elsäkerhetsverket bad om stöd angående solarier. Det gällde frågan om det är möjligt att förbjuda solarier som uppfyller krav som finns i standarder med motiveringen att solariet ändå medför hälsorisker. Ett sådant förbud har nämligen beslutats i ett annat EU-land. Strålsäkerhetsmyndighetens roll i detta är att uttala sig ifall även solarier godkända enligt dagens standard innebär en hälsorisk kopplad till strålning, vilket vi bedömer att de gör, medan elsäkerhetsmyndigheten behandlar frågan ifall detta gör det möjligt att förbjuda produkten eller om det finns bättre sätt att komma till rätta med problemet, exempelvis genom att revidera lagstiftningen eller standarden.

Strålsäkerhetsmyndigheten har sedan den 1 juni 2021 en ny organisation, vilken innebär att myndighetens tillsynsverksamhet har samlats på en och samma avdelning. Genom att integrera marknadskontrollen med myndighetens övriga tillsyn stärker vi vår myndighetsutövning inom området och skapar bättre förutsättningar för en effektiv och skyndsam handläggning av marknadskontrollärenden i samverkan med tullen och övriga marknadskontrollmyndigheter.

 

Publicerad: 16 augusti 2021, kl. 15:33 Senast uppdaterad: 16 augusti 2021, kl. 15:59

GD-bloggen: Framåt och utåt – att utveckla marknadskontroll

Ulf Hammarström

Swedacs generaldirektör Ulf Hammarström skriver om vikten av att arbeta med omvärldsbevakning och ständig utveckling.

Pandemin har förändrat vardagen för oss alla, vissa saker temporärt, andra för alltid. Swedac som ordförande i Marknadskontrollrådet har i ett regeringsuppdrag redovisat erfarenheter av pandemin inom marknadskontrollen. Krisen har blottlagt områden där vi tillsammans behöver bli bättre; bättre på kommunikation, mer samordning och att säkerställa förutsägbara men samtidigt tillräckligt flexibla regelverk. Kanske inga egentliga nyheter, men de har blivit tydligare och de stämmer väl överens med EU:s inriktning mot en mer samordnad marknadskontroll, nationellt genom nationella strategier och på EU-nivå genom nya nätverk och mer av samordnade insatser.

Swedacs uppdrag som marknadskontrollerande myndighet handlar om mätinstrument, ädelmetallarbeten och färdigförpackade varor. På myndigheten har vi en målsättning att vara utåtriktade och framtidsinriktade. Att vara en myndighet som är relevant för sitt sammanhang och sin tid innebär ett ansvar att förstå sin omvärld och de förändringar som påverkar den. Och området reglerad mätteknik är ett område som i högsta grad är utsatt för ett högt förändringstryck.

Klimatomställningen som genomsyrar vår tids politik innebär krav på stora förändringar för vårt energisystem, alltifrån solpaneler på hustak, där också utgående elektricitet behöver kunna mätas, till vätgaslösningar för lagring av energi. En ny laddinfrastruktur för eldrivna fordon som ska ersätta de fossila bränslena byggs nu upp, men ännu finns inget fastställt sätt att veta att priset motsvarar den mängd energi man erhållit såsom det sedan länge gör för de fossila bränslena bensin och diesel.

Ju större behovet av att hushålla med våra naturresurser blir, desto större blir behovet av att kunna mäta förbrukning och det med höga krav på noggrannhet – något som i många fall kräver en reglering. Här behöver Swedac som expertmyndighet ta mer initiativ för att  medverka i tidigare stadier i förändringsprocesserna för att påverka de regelverk som i sin tur påverkar hur framtida produkter kommer att vara beskaffade. Ett tydligt och välanpassat regelverk för mättekniska krav är något som är till gagn för många av samhällets aktörer som tillverkare, importörer, konsumenter, användare m.fl. Att vi är aktiva i hela processen innebär att regleringen kan bli bättre och som en konsekvens att marknadskontroll och tillsyn blir enklare och effektivare.

Vår målsättning är att ur ett mättekniskt perspektiv vara med och skapa väl fungerande marknader. Det är så vi är relevanta och det kräver en kontinuerlig omvärldsspaning och kontakt med utvecklingen, vilket säkerställer förståelse för det som sker omkring oss, liksom en mer djupgående analys så att regelverk både är relevanta i nuet och samtidigt inte hämmar fortsatt utveckling av teknologi och marknader – kort sagt så kräver det att vi är både utåtriktade och framåtriktade.

Publicerad: 9 juli 2021, kl. 10:34 Senast uppdaterad: 9 juli 2021, kl. 10:39

GD-bloggen – Läkemedelsverkets GD, Björn Eriksson, skriver om solskyddsprodukter

Björn Eriksson, generaldirektör Läkemedelsverket

Åh härliga solstrålar, vad det är välkommet! Eller…?

Idag finns absolut inget tvivel om att solens strålar är farliga och antalet fall av hudcancer ökar våldsamt.

Solskyddsprodukter i alla dess former som kräm, mousse, spray och stick är en mycket viktig produktgrupp inom kategorin kosmetika. Detta då de används för att skydda huden mot solens UV-strålning. Som för alla produkter som tillhör området kosmetika finns EU-gemensamma regler för bland annat produktens innehåll, märkning, effektbevisning och marknadsföring. Regelverket uttrycker även tydligt att produkterna ska vara säkra för människors hälsa och de solskyddsfilter (de ingredienser som används för att skydda mot UV-strålning) som får användas har granskats och bedömts som säkra av ett oberoende vetenskapligt råd på EU-nivå.

Det är vi på Läkemedelsverket som ansvarar för tillsynen av solskyddsprodukter på den svenska marknaden och vi har återkommande projekt där vi bland annat kontrollerar att det finns bevisning för den skyddande effekt mot solstrålning som produkten uppges ha. Produkternas märkning är också viktig. Den ska nämligen ge viktig information till oss konsumenter om vilken skyddskategori (lågt, medelhögt, högt eller mycket högt skydd) produkten tillhör, hur produkten ska användas för att ge det angivna skyddet och lämpliga varningstexter och råd om försiktighetsåtgärder vid solexponering.

Vår marknadstillsyn ska vara effektiv, vara till nytta för konsumenter och bidra till rättvisa konkurrensvillkor mellan företag. Vi åstadkommer detta genom att vi arbetar riskbaserat, vi uppmärksammar brister, ansvariga företag korrigerar bristerna eller tar bort produkten från marknaden och ibland genom särskilda påföljder från myndigheten.

Några viktiga ”kom-ihåg” punkter som vi alla kan följa för säkra solvanor:

  • De primära solskydden är att undvika solen då den är som starkast (mellan klockan 11 och 15), vara i skuggan och skydda sig med kläder, hatt och solglasögon
  • Använd solskyddsprodukter som ett komplement till de primära solskydden (smörj rikligt och ofta, använd gärna produkt med högt skydd som SPF 50 eller 30)
  • Kontrollera så att produktmärkningen innehåller obligatoriska delar som innehållsförteckning, tydliga användarinstruktioner på svenska och namn och adress till det ansvariga företaget (ska vara inom EU)
  • Var lite vaksam vid köp genom webbshopar då vissa kan erbjuda produkter från andra marknader som inte uppfyller EU-kraven. Kontrollera gärna vilket företag som står bakom webbshopen och att det finns korrekta kontaktuppgifter innan köp
  • Använd inte solskyddsprodukter om hållbarhetstiden gått ut, köp nytt istället! Ibland behövs kompletterande information om de villkor som måste uppfyllas för att den angivna hållbarheten ska garanteras. För solskydd kan detta exempelvis vara att man ska förvara produkten svalt och mörkt för att inte äventyra UV-skyddet

Vi tar ansvar tillsammans för en tryggare vistelse under solens varma strålar!

Publicerad: 16 juni 2021, kl. 10:04 Senast uppdaterad: 16 juni 2021, kl. 10:04